Nu ställer näringslivet krav på regeringen att budgetera mot cyberbrott. Den usla beredskapen mot hackerattacker är statens fel, menar kritikerna.

ANNONS

”Det kan behövas vissa lagändringar, till exempel för att möjliggöra att rapportera attacker anonymt. Men i grund och botten är det inte ett problem som löses med nya lagar. Regeringen måste i sina instruktioner till myndigheterna se till att området prioriteras och den måste avsätta resurser i sin budget.”

Det säger Göran Grén, avdelningschef för företagsjuridik på Svenskt Näringsliv, till Svenska Dagbladet.

Även Svensk Handel anser att det är regeringens ansvar att se till så att svenska företag står rustade mot hackerattacker.

Varför är beredskapen inte bättre?

Mats Hedenström, näringspolitisk chef på organisationen, kastar ut frågan i tidningen varför inte samhället har större beredskap mot attacker.

”Vi ser en explosionsartad ökning av it-relaterade brott”.

Drygt fyra av tio medlemsföretag i Svensk Handel, 43 procent, har enligt artikeln utsatts för it-relaterad brottslighet det senaste året, uppger tidningen.

Helgens världsomspännande hackerattack drabbade Coop hårt. Runt 800 butiker tvingades stänga.

Svenskt Näringsliv anser att regeringen måste ta problemet med cyberbrottslighet på allvar. Följderna kan annars bli ”fatala”, enligt Göran Grén som berättar i SvD att en ny anonym studie som Svenskt Näringsliv genomfört bland Stockholmsbörsens största bolag visade att hälften utsatts för industrispionage, och att ett av OMX30-företagen vittnar om ”40 000 specifika hot per månad”.

ANNONS
ANNONS

Matvarukedjan Coop kan enligt tidningen ha tappat över 100 miljoner kronor efter fredagens hackerattack som slog ut kassorna. Endast ett hundratal Coop-butiker av de omkring 800 drabbade hade under måndagen öppnat igen.

Läs även: Experter: Hackerattack mot Coop ”på en ny nivå” [Dagens PS]

Läs mer: It-haveri för Coop – ökat hot mot detaljhandeln [Dagens PS]