Dagens PS

DNB Carnegie spelade in avhoppares samtal – anmäls

DNB:s koncernchef Kjerstin Braathen deltar i en rundabordskonferens med representanter för norskt och franskt näringsliv på Nasjonalmuseet i Oslo i samband med president Macrons officiella besök i Norge. Foto: Jonas Been Henriksen / NTB / POOL
På bild: DNB:s koncernchef Kjerstin Braathen. (Foto: Jonas Been Henriksen / NTB / POOL / TT)

Tre tidigare DNB Carnegie-anställda uppger att bolaget fortsatte spela in deras telefonsamtal efter att de sagt upp sig och stängts av från bankens system. Nu har banken anmälts till norska tillsynsmyndigheter.

De tre före detta anställda flyttades över till DNB i mars 2025. De sade sedan upp sig hösten 2025 efter knappt sex månader och arbetsbefriades nästan omedelbart. De förlorade då åtkomsten till e-post och interna system, men inspelningarna på telefonen fortsatte med motiveringen att de skulle börja hos en konkurrent.

Först sedan advokaten Kim Ellertsen på Elden skickade ett brev till koncernchefen Kjerstin Braathen och koncernchefen Alexander Opstad, där polisanmälan enligt straffeloven § 205 ställdes i utsikt, stoppades inspelningarna. De före detta anställda har anmält banken till Datatilsynet och Finanstilsynet för ”olaglig telefonavlyssning och datalagring”, skriver Dagens Næringsliv.

Tvisten gäller när plikten upphör

Inspelningsplikten kommer från EU-regelverket Mifid 2. I svensk rätt berör den samtal som avser transaktioner och order, eller som är avsedda att leda till sådana, enligt finansutskottet. Ellertsen, tidigare juridisk direktör på norska Datatilsynet, menar att grunden försvinner när arbetsgivaren arbetsbefriar den anställde och stänger ute hen från systemen.

DNB Carnegies kommunikationschef Kari Vartdal Riise hänvisar till verdipapirhandelloven § 9-17 och säger att plikten gäller så länge man är anställd, att ingen olaglig avlyssning skett, samt att DNB Carnegie inte har lyssnat på inspelningarna.

Banken bestrider inte att inspelningarna fortsatte efter uppsägningarna, men uppger att funktionen stoppades efter en ny bedömning vid månadsskiftet november till december 2025 och att den inte underrättats om någon anmälan.

Privatsamtalen kunde inte undantas

Utlåsningen fick ytterligare en följd. Utan systemåtkomst kunde de tre inte anmäla familj och vänner till den vitlista som undantar privata nummer från inspelning. Vitlistor är enligt Dagens Næringsliv utbredda i mäklarbranschen, och det är telefonoperatören som sköter undantagen automatiskt.

Ellertsen beskriver de tre före detta anställda som försvarslösa då även privata samtal spelas in.

Så hade fallet sett ut i Sverige

Svenska Carnegie köptes av DNB från Altor och minoritetsägare för omkring 12 miljarder kronor, enligt Börskollen. För svensk personal skulle motsvarande klagomål prövas av Integritetsskyddsmyndigheten och Finansinspektionen.

Den högsta sanktionsavgiften enligt dataskyddsförordningen är 20 miljoner euro, omkring 226 miljoner kronor, eller 4 procent av den globala omsättningen om beloppet är högre, enligt IMY.

Realtid har tidigare rapporterat att 13 av 30 tidigare Carnegie-anställda inom investment banking slutade i slutet av september 2025.

Läs även: Magiska amuletter och cyberjakt ska skydda Japan mot hackare

Läs även: Galerias fjärde konkurs: 83 varuhus och 12 000 jobb hotas

Mest lästa i kategorin

Sveriges hetaste AI-entreprenörer samt Stockholms Handelskammares vd, som alla är kritiska mot systemet för personaloptioner i Sverige. Bilden: Anton Osika, Loveable, Daniella Waldfogel, vd för Stockholms Handelskammare, Lukas Saari, Tandem Helath, och Max Junestrand, grundare och vd för Legora. Foto: Ari Luostarinen SVD / TT
Företag

Företagsledare varnar för att EU-lättnaden förhandlas bort

10 sep. 2026