Enligt nya analyser är det ofta chefers makt över de anställda som gör att kontorsplikten gäller. Samtidigt är det de anställda som får betala dyrt för återgången.
Kontorsplikt handlar om chefens makt, inte produktivitet
Dagens PS har beskrivit hur många anställda tvingas tillbaka till kontoren efter pandemin.
Problemet är bara att det finns ett logistikglapp mellan ideal och verklighet: Det finns inte plats för alla. Inte tillräckligt med skrivbord. Inte tillräckligt med stolar. Och i vissa fall – inte ens fungerande wifi.
Samtidigt har nya trender vuxit fram, mer avslappade sådana, som att bära shorts på kontoret, där det numera är accepterat bland framför allt unga män att dyka upp i shorts.
Måste återvända till kontoret
Allt fler företag kräver att medarbetarna återvänder till kontoret efter flera år med hemarbete.
Men för många anställda innebär förändringen inte bara mindre flexibilitet, utan också betydligt högre kostnader och längre arbetsdagar. Anställda får betala flera hundra dollar, eller tusenlappar, mer i månaden när de återgår till kontorsarbete.
Kostnaderna består främst av resor, parkering, drivmedel, kollektivtrafik och dyrare måltider utanför hemmet. Därtill kommer den tid som går åt till pendling, vilket för många innebär flera timmar mindre fritid varje vecka.
Saknas tydliga bevis
Samtidigt visar forskning att det fortfarande saknas tydliga bevis för att ökad närvaro på kontoret leder till högre produktivitet.
I slutändan handlar kontorsplikten alltså inte om högre produktivitet utan istället om chefernas makt över de anställda.
Ny studie
Det är en studie som Realtid har skrivit om som visar att vd:ar med starkare narcissistiska drag är betydligt mer benägna att motsätta sig distansarbete.
Studien bygger på sex års forskning och omfattar bland annat analyser av Fortune 500-bolagens vd:ar.
Kontorsplikt handlar om chefens kontroll
Det är en drivkraft som sällan syns i policydokumenten, men som enligt forskarna kan påverka hur organisationer utformar sina arbetsformer. Kontorskravet handlar därför mer om kontroll och ledarskapssyn än om produktivitet, enligt Realtid.
Utvecklingen märks på många håll som i Europa, där flera stora företag har skärpt sina krav på fysisk närvaro. Bland annat har jättar som Volvo, Scania och Electrolux infört striktare regler för hur många dagar medarbetarna ska arbeta från kontoret.
Måste hitta en balans
Framtidens arbetsliv kommer sannolikt att präglas av hybridlösningar, där kontoret används för samarbete, möten och kreativt arbete, medan uppgifter som kräver koncentration kan utföras hemifrån.
För arbetsgivare blir utmaningen att hitta en balans som både stärker verksamheten och gör det attraktivt för medarbetarna att komma till kontoret.
Läs även:
Drogtester på kontoret – så lite krävs för att förlora jobbet. Dagens PS
Kontorets utformning påverkar arbetsmiljö och mående. Dagens PS
