Federal Trade Commission (FTC) och 22 delstater stämde på måndagen Amazon för att i hemlighet ha höjt priserna för över en miljon varumärken och säljare. Vi går igenom hur svenska bolag som säljer på Amazon påverkas.
Amazon stäms för dolt påslag: Så drabbas svenska säljare
Mer än 500 000 av den angivna miljonen företag är små och medelstora företag, enligt FTC. Svenska säljare tillhör just denna kategorin.
Så fungerade påslaget
Amazon har i åratal sagt sig köra andraprisauktioner, där vinnaren betalar en cent mer än näst högsta bud. Enligt stämningen införde bolaget 2019 ett dolt påslag som internt kallades ”soft reserve price”. Detta påslag använde vad ett internt dokument beskriver som en påhittad auktionsdeltagare för att driva upp priserna.
Effekten går att mäta i siffror svart på vitt. Andelen gånger som annonsörer betalade hela sitt eget bud för Sponsored Products steg från mellan 30 och 40 procent år 2021 till 70 procent år 2022. År 2024 var siffran omkring 80 procent. Påslagen skruvades dessutom upp extra inför Prime Day och Black Friday, enligt FTC.
Amazon avvisar kritiken, kallar stämningen missriktad och hävdar att annonsörerna i snitt har betalat lika mycket per klick som tidigare, räknat med hänsyn till inflationen, enligt CNN.
Vad påslaget innebär i rena kronor
FTC anger inget belopp utan skriver tiotals miljarder dollar. Medierapporteringen talar om över 20 miljarder, enligt Axios. Det motsvarar cirka 191 miljarder svenska kronor.
Enligt PS beräkning fördelat jämnt över sju år blir det 2,9 miljarder dollar per år, alltså omkring fyra procent av annonsaffärens omsättning på 68,6 miljarder under 2025. Det är litet nog att undgå upptäckt hos en enskild annonsör, men stort nog att synas i marginalen om det försvinner.
Investeringsprognosen för 2026 är höjd till omkring 220 miljarder dollar, eller 2 108 miljarder kronor.
Så påverkas svenska säljare av utgången
Enligt Amazons egen Sverigerapport exporterade svenska små och medelstora företag på plattformen för över 2,6 miljarder kronor under 2025, och mer än 80 procent säljer utomlands, enligt Ehandel.se.
När en svensk möbeltillverkare vill synas på exempelvis Amazon i Tyskland lägger den ett bud på ett sökord, exempelvis ”matbord ek”. Amazon har i åratal beskrivit det som en andraprisauktion. Vinner du budgivningen betalar du en cent mer än den som bjöd näst mest, inte hela ditt eget bud.
Skillnaden är avgörande för att annonsören i det systemet vågar lägga sitt högsta bud utan att riskera att betala för mycket, tror dem.
FTC hävdar att det slutade fungera så 2019. Om myndigheten får rätt har annonsörer i flera år lagt bud utifrån ett löfte som inte hölls.
Skulle Amazon tvingas berätta att man ofta tar ut hela budet, sänker annonsörerna sina bud. Det är precis vad bolagets egna interna dokument varnar för, enligt FTC, som citerar en formulering om en nedåtspiral.
Ett skadestånd biter inte på ett bolag som tjänade 27,5 miljarder dollar på ett enda kvartal. Pengarna är inte problemet. Det som står på spel är intäkten per klick, år efter år, i den del av Amazon som växer snabbt och tjänar mycket.
Dagens PS beskrev i juli hur Amazon stämts i Australien och att en liknande EU-linje kan påverka tusentals svenska kunder.
Läs även: Norrman tjänade 1,1 miljarder på en enda aktie
Läs även: Ukraina avslöjar 70 företag och chefer bakom rysk missilproduktion
