Det blir allt vanligare att väljare frågar AI-chattbotar om vem de ska rösta på. Trots att verktygen ofta ger felaktiga, motstridiga eller partiska svar. I Sverige har var tionde person redan skrivit med AI om politik, och riksdagspartierna kapprustar nu för att synas när väljarna frågar. Forskare varnar för att utvecklingen hotar en av demokratins grundpelare.
Allt fler frågar AI "Vem ska jag rösta på?": Fara för demokratin?
När den amerikanska väljaren Mia Taylor stod med sin röstsedel och inte visste hur hon skulle rösta i lokalvalet, fotograferade hon sedeln och frågade AI-chattboten Claude: ”Så, vem ska jag rösta på här?”
Det är ett beteende som blivit allt vanligare inför höstens amerikanska mellanårsval.
AI ger felaktig information
Problemet är att svaren sällan går att lita på. En brittisk BBC-granskning inför walesiska Senedd-valet i maj testade sex chattbotar med fiktiva väljarprofiler.
Flera gav felaktig valkretsinformation, listade kandidater som inte fanns på valsedeln, och en modell föreslog en avliden politiker som möjlig kandidat.
Rekommenderade inte visst parti
Under Ungerns parlamentsval i april visade en granskning från civilrättsorganisationen Liberties att ChatGPT misslyckades med att rekommendera segrarpartiet Tisza i 90 procent av fallen där en Tisza-väljares profil testades.
Trots att partiet vann valet med bred marginal.
Begränsade tips
Mönstret går igen internationellt. Nederländernas dataskyddsmyndighet varnade i höstas för att fyra populära chattbotar i över hälften av fallen pekade väljare mot antingen ytterkantspartiet PVV eller vänsterkoalitionen GroenLinks-PvdA, oavsett vad väljaren egentligen efterfrågade.
Och en studie kring Japans val i februari fann att fem AI-modeller genomgående rekommenderade Japans kommunistparti för väljare med vänsterorienterade åsikter.
Självsäkra svar, bristande kunskap
Riskerna är flera samtidigt: svaren är ofta felaktiga, de skiftar mellan identiska frågor, och de framförs med ett självsäkert tonfall som gör att användare sällan kontrollerar uppgifterna.
”Det här handlar inte bara om en chattbot som pekar ut fel kandidat. Skadan kan börja med ett bortglömt parti, föråldrade röstningsinstruktioner eller en påhittad skandal”, som Digital Trends sammanfattat forskningsläget.
Allt fler svenskar pratar politik med AI
I Sverige har en av tio internetanvändare skrivit med AI om politik och samhällsfrågor det senaste året, enligt Internetstiftelsen.
Bland förstagångsväljare gäller det så många som var fjärde. Nästan alla svenskar, 88 procent, tror samtidigt att AI kommer användas för att sprida falska bilder och videor i syfte att påverka valresultatet i höst.
Partier agerar
Utvecklingen har redan fått svenska partier att agera. Enligt SVT Nyheter arbetar flera riksdagspartier nu aktivt med att anpassa sina webbplatser för att synas bättre i AI-genererade svar.
”Vi ser att tydliga, faktabaserade och lättillgängliga formuleringar blir allt viktigare för att synas i AI-genererade svar”, skriver Liberalernas partisekreterare Fredrik Brange. Sverigedemokraterna uppger att man ”kontinuerligt” optimerar sin webbplats för samma syfte.
Hjälper AI tolka webbplatsens innehåll
En analys från digitalbyrån Grandur visar att Socialdemokraterna hittills är det enda riksdagspartiet med en så kallad llms.txt-fil.
Det är ett tekniskt format tänkt att hjälpa AI-modeller tolka en webbplats innehåll korrekt.
Manipulerat förtroende
Forskare vid Umeå universitet varnar för att det är just detta som är den verkliga faran: inte manipulerad röstning, utan manipulerat förtroende.
Om AI-botar i stor skala kan förstärka vissa frågor och dränka andra i automatiserat innehåll riskerar både medier, kampanjer och väljare att styras av en osynlig, syntetisk slagsida.
Ett bättre sätt
Den uppenbara frågan är förstås vad man ska göra istället. Som forskaren Yamil Velez, statsvetare vid Columbia University, säger: De flesta väljare kommer aldrig sitta timtals och läsa partiprogram.
Hans råd, liksom flera andra forskares, är att i första hand använda etablerade, icke-AI-baserade valkompasser. I Sverige finns det flera stycken från etablerade medier. De bygger på strukturerade svar mot partiernas faktiska ställningstaganden snarare än på en språkmodells fria tolkning av internet.
