Efter murens fall – så gör svenskarna affärer

Sveriges Radio skriver om att Tysk-svenska handelskammaren har sammanställt en rapport om antal svenska företag i Tyskland.

Sedan murens fall har Sveriges företagande i regionen bara ökat. I dag finns 1.680 svenska företag i Tyskland, vilket är en ökning med 40 procent jämfört med för bara fem år sedan.

Många jublade när muren föll. Men det är mest i väst som olika regioner har tjänat ekonomiskt på svensk företagsamhet. Gamla Östtyskland får nöja sig med de få företag som vill etablera sig där.

Enbart fyra procent av Tysklands svenska företag finns här. Anledningen är att få tyska företag har huvudkontor i landets östra del.

“Går man in i Tyskland gör man det först och främst för att skapa sig tyska kunder. Och då är det väldigt viktigt vilket ekosystem du etablerar dig i. Den största utmaningen är att i östra Tyskland finns det inte lika starka ekosystem som det finns i västra Tyskland”, säger Anna Liberg, Business Swedens Tysklandschef, till Sveriges Radio.

Flera industrier finns representerade. Frank Luthardt, presstalesperson på Tysk-svenska handelskammaren, säger till Sveriges Radio att de flesta svenska företagen arbetar som underleverantör till industrin, inom it eller med detaljhandel.

Men hur är det för tyskarna själva? Det ekonomiska gapet mellan Östtyskland och Västtyskland har minskat sedan murens fall, men det är fortfarande stor skillnad mellan de båda riksdelarna.

Räknat i dagens penningvärde var det en stor skillnad mellan öst och väst 1991. Då stod BNP per capita på 9.701 euro i öst och 22.687 euro i BNP per capita i väst, enligt CNN.

I Östtyskland var BNP per capita i början av 2018 32.108 euro (??) jämfört med ett BNP per capita på 42.847 euro i väst 42.847, enligt sajten Ceicdata.

Vid återföreningen var förhoppningarna höga.

“Folk trodde att de nu skulle leva i en tv-reklam, i ett flott magasin, många var helt oförberedda på att acceptera att allt inte var så skinande i väst, att det fanns problem där också”, säger historikern Iko-Sascha Kowalczuk till AP news.

Bastian Betthäuser på University of Oxford menar att även om ekonomin var bättre i väst så menar han att det ändå fanns en öst var bättre på.

“I Västtyskland tittar folk tillbaka på Östtyskland på ett väldigt negativt sätt, men det är viktigt att komma ihåg att det fanns en del saker som faktiskt fungerade där, till exempel mer jämlik tillgång till studier. “, säger han till CNN.

“Fick man betala dyrt för det i politiskt och för sin personliga frihet? Ja, självklart. Men det är viktigt att ha en nyanserad syn”, säger han.

30 år efter Berlinmurens fall är inte Tyskland helt enat som nation mellan östtyskar och västtyskar, menar till exempel Tyskland förbundskansler Angela Merkel. Hon själv kommer från Östtyskland och framhåll nyligen i ett tal att Tysklands återförenande inte är komplett, enligt AP news.