Brottsligheten växer – här sker flest ekobrott

Kan knytas till våldsbrott 

Penningtvätten sker ofta genom nätverk av bolag där pengar slussas runt med hjälp av osanna fakturor och digitala transaktioner. Syftet är att försvåra spårbarheten och integrera pengarna i den legala ekonomin.

“Penningtvätt med komplexa upplägg där stora summor pengar tvättas har blivit kärnan i den kriminella ekonomin och har central betydelse för grov organiserad brottslighet. De kriminella tvättar brottsvinster från både ekonomisk brottslighet och annan brottslighet, däribland brottsvinster tillhörande kriminella nätverk som kan knytas till de grova våldsbrott som begåtts i Sverige de senaste åren”, säger Jermsten i ett pressmeddelande. 

Välfärden som brottsverktyg

Lite extra anmärkningsvärt är att de kriminella har etablerat sig inom välfärdssektorn. Här används företag och stiftelser för att fakturera för vård, omsorg och andra tjänster som aldrig utförs.

“Vi har en situation där vi förlorar i dubbel bemärkelse. Vi både finansierar brottsligheten via våra välfärdssystem samtidigt som vi inte får det vi ska för våra skattemedel. Så det är en dubbel vinst för brottslingen och en dubbel förlust för samhället. Och det är ohållbart”, säger Jermsten.

Läs även: Bolagsverket skärper kontroller – företagare får stå för notan. Dagens PS

Få ställs inför rätta 

Samtidigt som ekobrottsligheten växer, lagförs endast en liten andel av alla misstänkta ekobrott. 

Under 2024 inkom över 48 000 misstankar till Ekobrottsmyndigheten. Av dessa lagfördes bara 15 procent. 

Konkursförvaltare, som ofta gör anmälningarna, vittnar om att de allvarligare fallen ofta prioriteras bort.

“När det är mer allvarlig brottslighet, och vi gjort en grundligare utredning själva och ekobrott måste följa pengarna, är det vanligt att det läggs ner”, säger konkursförvaltaren Dan Bengtsson till SVT. Han tillägger: 

“Det är ju ett problem, för då kommer ju de här skurkarna undan vidare utredning”. 

Enligt Ekobrottsmyndigheten beror nedlagda ärenden ofta på resursbrist, brist på bevis eller att de misstänkta har lämnat landet. Men det gör också att grovt kriminella kan fortsätta agera ostört. 

“Det är ju vår välfärd som är hotad i slutändan, om det här får fortsätta”, konstaterar Per Hedman, vice överåklagare på Ekobrottsmyndigheten. 

Allt mer organiserat

De traditionella “vita manschetterna” finns kvar, men dagens ekobrott begås i stor utsträckning av multikriminella som också är aktiva i annan grov brottslighet. De använder företag inte bara för att dölja pengar – utan som rena brottsverktyg.

“Den ekonomiska brottsligheten blir allt mer komplex, mer omfattande och den genererar allt större brottsvinster”, konstaterar Ekobrottsmyndigheten i sin rapport.

Myndigheten efterlyser nu skärpta kontroller, bättre samverkan och lagändringar för att göra det svårare att utnyttja bolag och identiteter för brott.

Läs också: S kräver betydligt hårdare straff för ekobrott. Dagens PS