Bonnierfamiljen kommande arvskifte – långt från Succession

Från hot till hopp – S:s mediesynvändning

Det är också värt att minnas att det en gång lät annorlunda från politiskt håll. Under 1990-talet och tidigt 2000-tal ville Socialdemokraterna – med kulturminister Marita Ulvskog i spetsen – begränsa Bonniers mediedominans. Den gången handlade det om mångfald, demokrati och rädsla för privat mediemakt.

Men i dagens läge har tongångarna ändrats. I en medievärld dominerad av amerikanska jättar som Facebook, Amazon och Google ses Bonnier snarare som det sista nordiska fortet. Flera profiler – som Leif Holmkvist på Dagens Media – har påpekat hur statsmakten numera är tacksam för att Bonnier finns kvar som oberoende aktör med publicistisk tradition.

Läs även: Därför blir Grand Hôtels hemliga bokningar snart historia

De sju runt bordet i Bonnierfamiljen

När nästa generation nu kliver fram gör de det mer som ett lag än rivaler. De delar namn, historia – och ansvar. De har vuxit upp med matteböcker från Bonniers och insikten att deras släkt har ett ovanligt stort inflytande över vad som får stå i Sveriges tidningar.

Kanske är det just deras tystnad som är deras styrka.

Idag har Bonnier 102 delägare. För bara några år sedan, 1953, var de bara 5 stycken: . Kan 102 kusiner, bryllingar, fastrar och morbröder verkligen komma överens?

“Jag vet att det finns jättemånga exempel på familjer där det blivit schismer. Jag tycker känslan för oss har blivit den motsatta, ju fler vi är desto mer sammansvetsade blir vi”, säger Felix Bonnier till SvD.

Det lär med andra ord dröja innan familjen Bonnier producerar en egen variant av Succession.

Läs även: Casten Almqvist ny ordförande för Bonnier News 

De sju “nya” i Bonnierfamiljen

Detta äger Bonnier