Dagens PS

AI-vågen når jobbet – personalen minns förra omorganisationen

Anställda lämnar Ericsson i Kista efter varsel om nedskärningar. Foto: TT / Lars Pehrson / SvD

Var tredje ST-medlem i staten pekar ut ständiga förändringar som ett problem på jobbet, och bara hög arbetsbelastning nämns oftare. Nu inför svenska företag AI i rekordfart, och en tysk organisationspsykolog förklarar varför omställningar fastnar när personalen mäter varje ny förändring mot de förra.

Hösten 2026 uppger 83 procent av Unionens klubbar att företaget har infört AI, mot 29 procent hösten 2023. Den 16 november varslade Fortnox 200 anställda samtidigt som bolaget satsar 5 miljarder kronor, bland annat på AI, och vd:n Tommy Eklund skriver i pressmeddelandet att ”vi går från att använda AI till att bygga hela Fortnox kring AI”. I våras svarade 9 av 10 företag i en Novusmätning för Svea att AI kommer att minska antalet anställda inom fem år.

Förändringströttheten är bäst mätt i statliga verksamheter. När Novus i januari och februari frågade medlemmar i Fackförbundet ST om arbetsmiljön svarade 22 765, och 35 procent av dem, nästan 8 000 personer, pekade ut ständiga förändringar i verksamheten som ett problem.

Det var bara hög arbetsmängd som fler nämnde. En kvinna på Arbetsförmedlingen skrev i enkätens fritextsvar att den största stressen är alla ständiga omorganisationer, där ”även de positiva blir negativa när man aldrig får lugn och ro”.

Cheferna som själva lett omställningar i näringslivet ser samma sak. I Deloittes enkät i juni och juli till 1 000 sådana chefer i fyra engelskspråkiga länder, bland dem USA och Storbritannien, svarade 61 procent att AI-omställningen går fortare än personalen klarar, och 45 procent att dåligt skött förändring bidragit till att högpresterande medarbetare slutat.

Varje ny förändring mäts mot den förra

I de högsta ledningarna ser det annorlunda ut, enligt den tyska organisationspsykologen Vera Starker, som i 20 år har hjälpt ledningsgrupper genom omstruktureringar. Hennes förklaring är att varje arbetsplats har ett kollektivt minne av alla tidigare försök, med besvikelserna som blev kvar.

”Chefer har ibland ingen aning om vilka historier som berättas i företaget om förändringsprocesser”, säger hon till Handelsblatt. ”Ju högre upp i hierarkin de står, desto mer lever de på en annan planet än sina medarbetare.”

I en ny studie från hennes tankesmedja Next Work Innovation frågades 1 130 tyska anställda, varav ungefär 30 procent chefer, och två av tre svarade att negativa föreställningar om förändring dominerar i deras organisation. Störst var skillnaden mellan chefer och medarbetare i känslan av att kunna påverka.

”Våra mätningar visar gång på gång att de flesta chefer i den högsta ledningen känner sig extremt handlingskraftiga och trygga, till skillnad från många av deras medarbetare”, säger Starker.

Därför överskattar toppcheferna enligt henne hur mycket organisationen orkar och lägger nya förändringar ovanpå de gamla. ”Människor upplever den kraftiga överbelastningen som ett hot”, säger Starker. Personalen hamnar i ett stressläge som enligt henne sänker prestationen, och cheferna läser det som lathet och svarar med hårdare styrning.

Fråga först hur förra omorganisationen gick

Starkers råd börjar därför i historien. Chefen ska fråga hur de senaste förändringarna gick och sedan visa att svaren leder någonstans. ”Ofta hamnar ledningens enkäter i en byrålåda”, säger hon. Bara 16 procent av Unionens klubbar har förhandlat eller ska förhandla om AI, så på svenska arbetsplatser har personalen hittills sällan fått frågan.

Enligt Starker ska chefen också säga vad som blir kvar, eftersom de flesta anställda vill veta vilka arbetssätt, chefer och kolleger som finns kvar i vardagen.

Målet för omställningen ska komma innan nedskärningarna kommer upp. ”Säg först vart ni vill komma, och sedan vad som måste göras för det”, säger Starker, och ett sådant mål håller enligt henne även genom ett varsel. ”Hos dem som blir kvar blir det då förmodligen ingen översvallande entusiasm för omställningen”, säger hon, ”men åtminstone en känsla av att vi har förstått och hänger med.”

Vera Starkers råd inför nästa omställning

  • Gör något synligt annorlunda än förra gången och säg det öppet, gärna med hennes formulering ”Jag gör det annorlunda nu, eftersom …”.
  • Undvik hot av typen ”gör vi inte det här går vi under”, som enligt Starker slår på larmet hos personalen.
  • Börja med de resurser ni redan har, från kompetens till data. Konsulternas genomgångar av det som brister ”skapar en försvarshållning”, säger hon.
  • Stå för förändringen även som mellanchef. ”En chef som bara stämmer in i gnället om dem där uppe gör sitt team handlingsförlamat”, säger Starker.

Mest lästa i kategorin

Sahlgrenska i Göteborg tvingas betala tillbaka 41 miljoner kronor efter ett krav från Socialstyrelsen. Pengarna var ett anslag för cancerforskning.

Tvingas betala tillbaka 41 miljoner: Skulle gått till cancerforskning

21 nov. 2026