När El Salvador antog bitcoin som officiell valuta påstod vissa entreprenörer att det kommer att ”rädda nationen”. Men för att DeFI – decentraliserade finanser – på allvar ska kunna utmana bankerna krävs mycket mer, skriver the Economist.

ANNONS

DeFi är just nu bara en av tre tekniktrender som omformar finansmarknaden, konstaterar en osignerad analys på ledarplats i The Economist.

Elektroniska plattformar bygger i allmänhet på betalningsmedel som går genom banker, och regeringar lanserar digitala valutor, eller govcoins.

DeFi – decentraliserade finanser – erbjuder en alternativ väg vars mål det är att sprida makten, inte koncentrera den.

Hoppet står till blockkedjan. Blockkedjan är det vidsträckta nätverket av datorer som håller en öppen, okorrumperbar, allmän logg, som den uppdaterar utan behov av någon central auktoritet.

Enkelheten lockar

The Economist varnar i sin artikel för att både investerare och utvecklare ser ”Utopia” framför sig. DeFi lockar genom att erbjuda en värld där man kan avskaffa mycket av bankernas avgifter och reglerande funktioner.

För dem behövs inte neutrala clearingbolag som verifierar transaktioner, kapitalregleringar eller domstolar för ekobrott.

ANNONS
ANNONS

Allt sådant hanterar blockkedjans funktioner. Det är ett “metaversum” där de som handlar äger affären och du kopplar upp din plånbok mot en avatar.

Problemet, menar Economist, ligger i att DeFi som system inte alls är särskilt olikt den sorts finansiella värld som våra ”vanliga” pengar driver fram.

”Även om terminologin är respektingivande (avgifter är ”gas”; huvudvalutan är ether och äganderättshandlingar kallas NFT:er), så är de basala aktiviteter som äger rum inom DeFi mycket bekanta”, skriver The Economist.

”De som inkluderar handelsutbyten, lån och pantsättning genom överenskommelser kallas för smarta kontrakt. En milstolpe är värderingen av digitala instrument som säkerhet för att ingå avtal: från ingenting 2018 till 90 miljarder dollar idag.”

Reglering utgör skillnad

Det som skiljer de finansiella systemen åt är i huvudsak regleringen och centraliseringen, enligt The Economist.

För kryptoinitiativen har trots allt en lång väg att vandra innan de är lika pålitliga som en bank.

ANNONS
ANNONS

Valutorna från DeFi är visserligen precis lika pålitliga som dollar på det viset att de bara bygger på en överenskommelse mellan valutornas användare. Inte heller när det gäller vanliga pengar ligger det något verkligt värde i botten, ingen guldmyntfot.

Snarare är skillnaden att ”konventionella pengar är backade av stater med ett våldsmonopol och centralbanker som en sista utpost för utlåning. Utan det kommer DeFi att bli sårbart när paniken griper omkring sig”, skriver The Economist.

”Att få någon att efterleva ett kontrakt utanför den virtuella världen är också ett problem. Ett kontrakt på en blockkedja kan säga att du äger ett hus, men det är bara polisen som kan tvinga fram en vräkning.”

Läs också:

Kaj Linna lovade kryptovinster till ”arbetslösa, sjukskrivna”
Vana investerare dominerar markanden för DeFi