Visa och Mastercard äger inte pengarna som flödar genom deras nätverk. De äger själva motorvägen. Det har gjort kortföretagen till två av världens mest lönsamma bolag, med marginaler som få kan matcha. Men nationella betalsystem, geopolitik och AI-agenter som självständigt jagar de billigaste betalvägarna hotar nu att bromsa en tillväxtsaga som pågått i över 60 år.
Kortföretagen tjänar pengar för varje köp vi gör, men framtiden är osäker
Varje gång ett kort dras skickar affären en förfrågan som identifierar rätt bank, kontrollerar bedrägeririsk och godkänner betalningen, på under en sekund.
Visa och Mastercard tar en liten avgift på varje transaktion utan att själva bära kreditrisken, som i stället ligger hos bankerna. Med Visa ensamt hanterande omkring 17 000 miljarder dollar om året, och med marginaler nära 50 procent av intäkterna, blir även en bråkdels avgift enorma summor i absoluta tal.
Svårt för nya aktörer att komma in
Den verkliga vallgraven är nätverkseffekten: fler banker och handlare som ansluter sig gör systemet mer värdefullt för alla andra. Det gör det extremt svårt för konkurrenter att bygga något likvärdigt från grunden.
Tillsammans hanterar kortföretagen Visa och Mastercard omkring 85 procent av världens kortbetalningar utanför Kina.
Kortföretagens dominans i fara
Men just den dominansen prövas nu på flera fronter samtidigt. Indien är det tydligaste varningsexemplet: där föll Visa och Mastercards andel av digitala betalningar från 43 procent 2018 till bara 21 procent 2024, i takt med att det statliga UPI-systemet växte fram.
Liknande statligt drivna alternativ som Brasiliens Pix och amerikanska FedNow pekas ut av flera analytiker som ett större långsiktigt hot än ny teknik. Helt enkelt för att stater med politisk vilja kan bygga egen infrastruktur som kringgår korten helt.
Krypto och AI hotar
Stabila kryptovalutor (stablecoins) är det hot som just nu får mest uppmärksamhet. En rapport från Citrini Research i februari varnade för att AI-agenter, programmerade att minimera kostnader, systematiskt skulle kunna identifiera Visas och Mastercards avgifter på 2–3 procent. De skulle i stället kunna dirigera betalningar via stablecoins, där transaktionskostnaden är bråkdelar av en cent.
Båda bolagen har svarat genom att själva gå in i tekniken snarare än att bekämpa den: Mastercard köpte stablecoin-bolaget BVNK för upp till 1,8 miljarder dollar, och Visa har lanserat ett kommandoradsverktyg som låter AI-agenter initiera kortbetalningar direkt.
Fallande aktiekurs
Oron har redan synts i aktiekurserna. Under våren föll Visa, Mastercard och American Express kraftigt från sina rekordnivåer:
Visa med 19 procent, Mastercard 18 procent, American Express 23 procent, Orsaken var delvis på grund av stablecoin-oron. En annan anledning var att Trumpadministrationen föreslagit ett tak på 10 procent för kreditkortsräntor.
Branschen växer, trots allt
Trots oron har analytiker faktiskt höjt sina vinstprognoser något för 2026: branschen väntas växa vinsten per aktie i låga tonårsprocent, på en omsättningstillväxt kring 10 procent till sammanlagt 163 miljarder dollar.
Bolagens egna chefer tonar samtidigt ner hotet på kort sikt. Mastercards vd Michael Miebach beskriver stablecoins som ”ännu en valuta vi kan stödja inom vårt nätverk” snarare än ett hot, och betonar att den dominerande användningen fortfarande är handel och spekulation, inte vardagsbetalningar.
Riskbilden förändras
Är tillväxtsagan över? Sannolikt inte helt, men riskbilden har förändrats. Den största risken för aktieägare är troligen inte att bolagen försvinner, utan att tillväxten blir lägre än de höga förväntningar som redan är inbyggda i aktiekurserna.
De förväntningarna visar sig i att Mastercard och Visa nu handlas till 24 respektive 22 gånger förväntad vinst.
