Historiskt: Digitala euron klubbas igenom

Digitala euron beskrivs som en form av elektroniska pengar som kompletterar traditionella kontanter och bankkonton, och därmed ger allmänheten en direkt tillgång till centralbanksgaranterade pengar i digital form.

Ledamöterna röstade den 10 februari 2026 med tydlig majoritet för att stödja en digital centralbanksvaluta (CBDC). Den digitala euron ska fungera både online och offline, enligt krav från Europeiska centralbanken (ECB). Detta är för att upprätthålla valutaunionens betalningssuveränitet och konkurrenskraft.

Resultatet blev 438 för, 158 emot och 44 nedlagda, vilket tydligt visar på att en stor majoritet vill se projektet gå vidare.

Självständighet från USA är stark motivator

Genom förslaget vill man minska EU:s beroende av utländska betalningsinfrastrukturer som domineras av amerikanska aktörer såsom Visa och Mastercard. Ett flertal ekonomer och centralbankstjänstemän har lyft fram det är en fråga om monetär suveränitet snarare än teknik.

I marknadernas blickar ses också den digitala euron som ett sätt att säkra Europas roll i den globala digitala ekonomin, rapporterar Financial Times.

När blir den digitala euron tillgänglig?

Beslutet är fortfarande symboliskt i juridisk mening. Parlamentet har gett sitt politiska godkännande, men den digitala euron kan inte lanseras förrän EU-parlamentet tillsammans med Europeiska rådet har antagit specifik lagstiftning som ger ECB rätt att utfärda valutan.

ECB:s långsiktiga plan är att kunna introducera den digitala euron under 2029 – förutsatt att lagstiftningsprocessen slutförs under 2026 och att ett pilotprogram kan starta redan 2027, enligt myndigheten.

För investerare innebär beslutet en ny potentiell förskjutning i konkurrensdynamiken inom global finans. Den digitala euron väntas öppna för snabbare betalningar, lägre transaktionskostnader och ett mer integrerat europeiskt betalingslandskap, men också nya affärsmodeller för fintech och banker.

Läs även: Europa slår tillbaka mot USA – miljarderna flyttas hem

Läs även: Rädd för börskrasch? 100 års börsdata visar vägen