Hotet mot Europas kritiska infrastruktur har flyttat ner under ytan. Nu vill den danska startupen Triton Depth göra det lättare för oss att se vad som pågår på havets botten, vilket också gynnar Sverige.
Triton Depth ska avlyssna havsbotten efter drönare och sabotage
Köpenhamnsbaserade Triton Depth, grundat 2025 av tre ingenjörsstudenter från Danmarks tekniska universitet, har tagit in en miljon euro i pre-seed-finansiering, enligt bolaget.
Pengarna, som motsvarar cirka 11 miljoner kronor, ska bygga ett nät av billiga akustiska sensorer som ska fungera både civilt och militärt. Bland investerarna finns danska statliga EIFO och brittiska The Creator Fund.
Dagens PS har följt sabotagevågen mot kablar och ledningar i Östersjön länge. Triton Depths idé fångar just den typen av händelser i realtid. Passiva sensorer, kallade Triton Nodes, lyssnar av ljudet i vattnet och låter en AI-modell känna igen fartyg och föremål.
Bolaget lyfter självt fram sprängningarna av Nord Stream som väckarklocka för att skrida till handling. Det finns alltså ett akut behov av denna typ av teknologi och bevakning.
Så påverkas Sverige
För Sverige är det här mer än dansk affärsutveckling. Efter Nato-inträdet 2024 delar Sverige ansvaret för ett Östersjön fyllt av datakablar, elförbindelser, gasledningar och havsbaserad vindkraft, allt svårt att bevaka.
Efter upprepade kabelbrott utanför bland annat Gotland patrullerar Nato numera området genom insatsen Baltic Sentry. Ett billigt sensornät kan bli ett kostnadseffektivt komplement till dyra ubåtar och korvetter.
Svenska myndigheter och infrastrukturbolag bör bevaka tekniken noga för att kunna dra nytta av den.
PS analys: Kapitalet strömmar till försvaret
Pengarna följer hotbilden. Riskkapitalet till försvarsteknikbolag har rusat förbi 12 miljarder dollar hittills i år, mer än under hela 2025, enligt Pitchbook. På Stockholmsbörsen har Saab stigit över 540 procent på tre år, en kursresa Dagens PS följt löpande.
Triton Depths miljon är småpengar i sammanhanget, men affärsidén är det väldigt intressant. Undervattensdomänen har länge varit försvarets blinda fläck, och den som bygger en billig, skalbar sensorväv där kan bli uppköpsobjekt för de stora koncernerna långt innan produkten är klar.
Vår bedömning är att nästa våg i försvarsrallyt handlar mindre om stridsvagnar och mer om sensorer, mjukvara och autonoma system under ytan. Svenska sparare med försvarsexponering bör hålla lika stor koll på havsbotten som på luftrummet.
Läs även: Airbus Racer-helikopter slår hastighetsrekord – miljardstrid väntar
