Trots att tillväxten för svensk ekonomi växte betydligt snabbare än väntat under andra kvartalet fortsätter svenska hushåll att svara dystert i förtroendemätningar. Ekonomer menar att glappet mellan känsla och verklighet blivit ett internationellt fenomen.
Svensk ekonomi växer rekordsnabbt, ändå känns allt dystert
Man ska inte döma boken efter omslaget, och enligt nya siffror gäller det även svensk ekonomi.
Svensk ekonomi växte med 2,8 procent under andra kvartalet jämfört med samma period i fjol, enligt SCB:s preliminära BNP-siffror. Klart över vad ekonomerna räknat med. Hushållens konsumtion och ökade investeringar pekas ut som de viktigaste förklaringarna.
Deppigt läge
Ändå visar Konjunkturinstitutets mätningar att svenskarna fortsätter vara ovanligt pessimistiska. Konsumentförtroendet låg i juni på cirka 93, klart under det historiska normalvärdet på 100.
Det är i sig inget nytt: förtroendet låg redan i april 2025 på så lågt som 81,6, den lägsta nivån sedan december 2023.
Internationellt mönster
Att hushållen ändå fortsätter handla trots sin dystra självbild har blivit ett välkänt mönster internationellt. I USA myntade ekonomikommentatorn Kyla Scanlon 2022 begreppet ”vibecession”.
Det är glappet mellan hur ekonomin faktiskt mår och hur den känns. ”Ekonomin går bra, men folk mår absolut inte bra”, som hon sammanfattat det. Trots stark amerikansk arbetsmarknad och sjunkande inflation har konsumentförtroendet i USA envist förblivit lågt i flera år.
Orolig omvärld formar synen på svensk ekonomi
Johan Löf, prognoschef på Handelsbanken, ser samma mönster i Sverige. Han menar att sambandet mellan konsumentförtroende och den faktiska utvecklingen försvagats betydligt sedan pandemin.
Det finns två skäl: Först färgar en orolig omvärld, krig, geopolitik, osäkerhet, hur folk svarar om ekonomin i stort, dels styrs det faktiska konsumtionsbeteendet främst av hur man upplever sin egen plånbok, inte samhällsekonomin.
Inflationschocken dröjer sig kvar
Den andra orsaken Löf pekar på är en kvardröjande psykologisk effekt av inflationschocken. Många reagerar fortfarande på att en liter mjölk kostar omkring 20 kronor i stället för 12, trots att inkomsterna förbättrats.
Räntesänkningar, skattesänkningar och löneökningar större än inflationen har gett hushållen högre realinkomster. Trots detta sitter känslan av att allt är dyrare kvar.
Nyhetsflödet påverkar synen på svensk ekonomi
De nyheter vi får påverkar också. Brookings Institution, en amerikansk tankesmedja, har dokumenterat att den ekonomiska nyhetsrapporteringen i USA blivit mer negativ sedan 2018 .
Det finns en växande forskning som visar ett samband mellan nyhetstonen och konsumentförtroendet. Men forskarna Ben Harris och Aaron Sojourner konstaterar att det är svårt att avgöra vad som orsakar vad:
”Blir konsumenterna mer negativa på grund av nyheterna, eller rapporterar nyheterna mer negativt för att matcha konsumenternas uppfattningar?”
Bättre hushållsekonomi väger tyngre
Löf tror ändå att den förbättrade hushållsekonomin på sikt väger tyngre än den negativa stämningen – vilket skulle kunna driva fortsatt konsumtion och tillväxt resten av året.
Även om nästa mätning av konsumentförtroendet väntas visa fortsatt pessimism.
