EU:s nya tillväxtfond måste ge tre gånger insatsen på tio år enligt Christian Sinding, tidigare vd för EQT. Samtidigt tvivlar han på att Europa kan börsnotera de bolag fonden ska bygga. Det skapar både en moralisk och exitrisk för investerarna.
Sindings tvivel om EQT-fondens dolda exitrisk
Bland investerarna, däribland EU-kommissionen och Wallenberg, innebär det ambitiösa målet en konkret risk. Även om det innebär en nedsida att innehaven inte börsnoteras i Europa så kan det ändå ge uppsida beroende på alternativet.
Pengarna riskerar att låsas in
En fond av den här typen betalar tillbaka till investerarna först när innehaven säljs eller börsnoteras. Når bolagen inte börsen blir avkastningen beroende av uppköp, ofta av amerikanska köpare, eller av försenade försäljningar till lägre värdering.
Då riskerar kapitalet att ligga bundet längre än de tio år som är normalt, och trippelmålet som Sinding siktar mot blir svårt att nå. Att europeiska bolag säljs till USA är samtidigt just det fonden ska motverka, en risk Realtid nyligen beskrivit.
Kan bli en möjlighet för Stockholm
Fondens bolag måste ha huvudkontor i Europa. Vill man undvika en USA-notering är en europeisk börs därför den exit som ligger närmast. Den mest aktiva noteringsplatsen i Europa är i dag Stockholm, som stod för fyra av Europas tio största börsnoteringar 2025.
Enligt revisions- och konsultjätten Ernst & Young, skedde den högsta andelen av det globala noteringsvärdet bland europeiska börser. Något vi rapporterade om innan årskiftet.
Planen för fonden är att göra 30 till 40 investeringar på tre till fyra år i bolag inom AI, kvantteknik, bioteknik och försvar, som måste ha huvudkontoret i Europa. Det bör definivt locka investerare som vill minska sin tech-exponering i USA och stödja geografiskt närmare verksamheter.
PS Analys
Exitrisken är inte entydigt negativ. En USA-notering eller ett amerikanskt uppköp kan i sig ge investerarna hög avkastning, och historiskt har just sådana affärer levererat de största multiplarna. EQT har dessutom ett erfarenhet av att sälja av bolag till bra pris.
Problemet är tudelat. Avkastningen är kanske inte heller det som enbart lockar investerare till fonden, det kan också vara ett etiskt ställningstagande att man vill stötta Europa framför USA.
Vidare så står avkastningskravet dels i konflikt med fondens politiska syfte att behålla bolagen i Europa. Dels avgörs utfallet av faktorer fonden inte styr över. Särskilt om den europeiska noteringsmarknaden fortsätter att mogna.
Lyckas inte kapitalmarknadsunionen, det vill säga EU:s initiativ Capital Markets Union (CMU), blir USA utvägen, tvärtemot ambitionen.
Läs även: Kärnkraften överges för fusionsenergi: ”Kärnkraft är så dyrt”
Läs även: Fondtorgsnämndens svar: ”Spararna förlorar på fördröjningen”
