Dagens PS

Ryssar börjar använda kontanter efter stora störningar

ryssland
En kvinna betalar kontant med ryska rubel på ett bageri i Moskva. (Foto: Alexander Zemlianichenko /AP/TT).

Kort är inte längre ett säkert sätt att betala på i Ryssland, åtminstone inte alltid. Det har fått allt fler ryssar att börja använda kontanter igen.

Efter år av snabb digitalisering av betalningar syns nu en tydlig motrörelse där kontanter återfår betydelse i tider av osäkerhet.

Utvecklingen märks särskilt i Ryssland, där störningar i mobilnät och internet har gjort digitala betalningar svårare att genomföra i vardagen.

Det ger den svenska Riksbanken vatten på sin kvarn.

Påverkar flera sorters betalningar

Under våren har mängden kontanter i omlopp i Ryssland ökat kraftigt. Enbart i april steg volymerna med motsvarande flera miljarder dollar, den största ökningen på flera år, skriver Bloomberg.

På tre månader har ökningen överstigit nivåer som tidigare tog ett helt år att nå.

Bakgrunden är återkommande störningar för digitala transaktioner, vilket tvingat både hushåll och företag att återgå till sedlar och mynt för dagliga betalnignar.

Störningarna har påverkat allt från kollektivtrafik till parkeringar och taxibokningar.

Kan hända även på andra platser

Även företag inom industri och råvarusektorer har fått investera i alternativa kommunikationslösningar för att upprätthålla verksamheten.

Situationen illustrerar hur beroendet av digital infrastruktur kan bli en svag punkt vid kriser.

Fenomenet är inte isolerat till Ryssland. Erfarenheter från strömavbrott och andra störningar i Europa har visat liknande mönster, där kontanter snabbt blir ett avgörande betalmedel när elektroniska system slutar fungera.

Läs mer: Då kan dina kontanter bli värdelösa i butik. Dagens PS

Vill skapa kontantbuffert

Bank for International Settlements pekar i analyser på att kontanter fortfarande fyller en central funktion, både som betalmedel och som värdebevarare.

Även centralbanker lyfter frågan om beredskap. Sveriges Riksbank har nyligen uppmanat hushåll att ha en kontantbuffert motsvarande omkring 1 000 kronor per vuxen, vilket SVT har rapporterat om.

Syftet är att säkerställa att grundläggande inköp kan genomföras under en period på upp till en vecka vid störningar i betalningssystemen.

Långt borta för kontantlöst samhälle

Rekommendationen speglar en bredare syn på finansiell motståndskraft, där flera betalningsalternativ anses nödvändiga.

amtidigt uppmanas hushåll att fortsätta använda kontanter i viss utsträckning för att hålla systemet fungerande.

Trots att digitala betalningar fortsätter att växa globalt tyder utvecklingen på att en helt kontantlös ekonomi ligger långt bort.

I stället pekar både marknadsdata och råd från myndigheter mot en framtid där kontanter fungerar som ett komplement och en säkerhetslösning när den digitala infrastrukturen sätts under press.

Läs mer: Investerare flyr den hajpade marknaden efter hackerattacker. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Mest lästa i kategorin