Efterfrågan på kärnkraft globalt bara ökar och med det ökar även efterfrågan på uran. Fram till 2040 kan behovet mer än fördubblas.
Uran är hett – men räcker det till?
Johan Colliander
Uppdaterad: 10 sep. 2025Publicerad: 10 sep. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Kärnkraftsdebatten pågår för fullt i Sverige och frågan är om det kommer bli nya reaktorer eller inte. Regeringen har lovat det och utredningar pågår men ännu har inga spadar satts i marken.
Men globalt är det mer fart på kärnkraften då energibehoven är stora. Detta är inte minst när AI-teknologin kräver stora mängder el, skriver CNBC.
Efterfrågan på uran förväntas nämligen öka med nästan en tredjedel till cirka 86 000 ton år 2030. Dessutom förväntas den stiga till 150 000 ton år 2040, enligt en rapport som släpptes av World Nuclear Association förra veckan.
Kärnkraftens comeback – i miniformat
Den globala energisektorn står inför sin största omvälvning på decennier när små modulära reaktorer lyfts fram som nyckeln till kärnkraftens återkomst.
Stort gap mellan utbud och efterfrågan på uran
Men det finns problem för kärnkraftsindustrin. Förutom att det kostar enorma mängder pengar att bygga nya anläggningar så är frågan om utbudet av uran hänger med.
Produktionen från befintliga gruvor förväntas halveras mellan 2030 och 2040. Detta kommer resultera i ett “betydande gap” mellan uranbehovet för kärnreaktorer och produktionsvolymerna, enligt WNA-rapporten.
ANNONS
Senaste nytt
Vilar på Kazakstan – och Ryssland
Den som hade hoppats på att kärnkraft, och uran, skulle vara mindre utsatt för geopolitiska skiftningar än fossila bränslen blir tyvärr besviken.
ANNONS
I nuläget står Kazakstan för ungefär 40 procent av all uran globalt och Ryssland står för ungefär 40 procent av all berikning.
Det holländsk-brittisk-tyska konsortiet Urenco valde att dra sig ur alla befintliga ryska kontrakt 2022 när kriget mellan Ryssland och Ukraina började.
Företaget vill nu öka sin kapacitet av låganrikat uran (LEU) med 1,8 miljoner separationsarbetsenheter (SWU). Detta ska ske på sina fyra anläggningar i Eunice, New Mexico, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien.
Missa inte:
Då sprängs kärnkraftverket – tusentals väntas se dramat live. Dagens PS
Men det är inte helt enkelt.
“Det är en liten växande marknad. Det är en begränsad marknad, inte särskilt stor, och det är väldigt dyrt att utveckla teknik på den här marknaden. Så det gör marknaden ganska komplex”, säger bolaget vd Boris Schucht till CNBC.
Måste ta fart nu för att hinna
Enligt Schucht växer marknaden, med ett värde på cirka 10 miljarder med ungefär 1-2 procent per år.
För att kunna se till att alla kärnkraftverk har tillgång till uran 2030 måste nu branschen sätta igång med expansion av både gruvor och berikning.
ANNONS
Läs även:
Rolls-Royce ska bli störst – med kärnkraft och AI. Realtid
Detta eftersom det tar tid att prospektera och bygga gruvor som når upp till de standarder som krävs inom branschen. Samtidigt krävs det starka kapitalintressen som förstår sig på processen och långsiktigheten som krävs för att ta fram uran.
“Det finns mycket för gruvföretag att arbeta igenom, både när det gäller att förstå resursbasen, förstå flödesscheman och utveckla studierna. Men också att få intressenternas stöd när det gäller licensiering och social licens att driva verksamheten”, säger Mahesh Goenka, grundare av marknads- och kommersiella rådgivningsföretaget Old Economy till CNBC.
Goenka säger också att att uran, som råvara, saknar avancerade hanteringssystem när det gäller att hantera prisrisk.
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.
Johan Colliander
Mångårig ekonomijournalist. Tidigare på Fri Köpenskap, Food Supply och Fastighetsvärlden.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS