Nu har Rumänien gett klartecken till ett magnesiumprojekt där både gruva och fabrik ska byggas i landet. Samtidigt står svenska Norra Kärr fortfarande och väntar på miljöprövning.
Rumänien får brytningstillstånd före Sverige
Dagens PS har beskrivit hur EU halkar efter USA och Kina i kampen om kritiska mineraler. Magnesium används inom fordons-, flyg- och elektronikindustrin, där metallens låga vikt är avgörande, enligt tyska Focus.
Kina svarar för 97 procent av EU:s magnesiumimport och kontrollerar dessutom förädlingsledet för flera strategiska råvaror, däribland magnesium, enligt Euronews.
Fyndigheten rymmer 50 miljoner ton bergart
Det rumänska bolaget Mineral Proiect Invest har fått brytningslicens för magnesithaltig bergart i Valea Dobra nära Rășinari i Sibiu. Det meddelas i ett myndighetsbeslut den 3 september som publicerades den 7 september, enligt bolaget.
Fyndigheten uppskattas till över 50 miljoner ton, men siffran avser bergart och inte rent magnesium. Materialet måste också bearbetas för att ge användbara magnesiumföreningar, enligt Focus.
Investeringar på över 4,5 miljarder
Malmen ska krossas vid gruvan och fraktas till en planerad anläggning i Săliște, där den blir magnesiumhydroxid och högren magnesiumoxid. Vid full utbyggnad överstiger investeringarna 400 miljoner euro, motsvarande cirka 4,5 miljarder kronor, enligt bolaget.
EU:s råvaruförordning innefattar tre icke-bindande mål till 2030: 10 procent av den årliga förbrukningen ska brytas inom unionen, 40 procent förädlas och 25 procent återvinnas, enligt Euronews.
Genom dessa investeringar vill Rumänien vara med i råvaruracet med övriga Europa och även bidra till att nå målen.
Sverige har berget men väntar på tillstånd
I Sverige beviljade regeringen den 27 juni motsvarande tillstånd, en bearbetningskoncession, för utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr i Jönköpings kommun.
Beslutet innebär dock inte att gruvdrift tillåts, utan nästa steg är miljötillstånd, enligt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Striden har pågått i 17 år, och Greenna Minerals vd Kurt Budge räknar med produktion 2030.
Motståndarsidans ombud förbereder samtidigt en anmälan om rättsprövning, enligt EFN. Huvudargumentet i striden handlar om att gruvan ligger nära Vättern och att ett läckage från gruvan skulle kunna förorena dricksvattnet.
Budge säger följande till EFn:
Det är tragiskt att omvärldsläget är som det är, men det gör bara behovet av Norra Kärr ännu större. De sällsynta jordartsmetallerna är helt nödvändiga för den gröna omställningen och för försvarsindustrin.
Ska Saab tillverka jaktplan i Linköping, krävs det att någon först gräver fram de sällsynta jordartsmetallerna. Jag tror att det sambandet börjar bli tydligare för alla.
Signalvärdet är tydligt och EU vill ha fler lokala gruvor, men tillståndsprocesserna styrs fortfarande av nationell lagstiftning, sade Bluelake Minerals vd Peter Hjorth i maj till Realtid.
PS analys
Ett berg utan förädling flyttar inte beroendet, eftersom revisionsrätten pekar ut just processteget som Kinas starkaste position. Gruvan i Rumänien hjälper alltså föga om det bara gäller brytning och inte förädling.
Sverige har gott om fyndigheter, men få anläggningar förädlar malm till färdiga industriprodukter. Som det ser ut nu så blir 40-procentsmålet för förädling svårare att nå än brytningsmålet.
Läs även: SEB varnar: Googles kärnkraftsavtal kan göra svensk el dyrare
