Kung Charles åker till Washington för det mest politiskt laddade statsbesöket på decennier. I bakgrunden lurar ett läckt Pentagon-PM om Falklandsöarna som kan förändra maktbalansen i Atlanten och sätta press på pundet och brittiska tillgångar.
Kung Charles möter Trump med Falklandsöarna som hävstång
Kung Charles III och drottning Camilla befinner sig i Washington för ett fyra dagar långt statsbesök som inleddes idag, den 27 april. På pappret handlar det om diplomati och firandet av USA:s 250-årsjubileum. I praktiken är det ett krisuppdrag.
Relationen mellan USA och Storbritannien är under sin värsta press sedan andra världskriget, och bakom kulisserna cirkulerar ett läckt Pentagon-PM som ger hela besöket en ny dimension.
Falklandsöarna som förhandlingsbricka
Pentagon-dokumentet föreslår att USA kan ompröva sitt stöd för brittisk suveränitet över Falklandsöarna, enligt Reuters som tagit del av PM:et. Anledningen är att Storbritannien vägrade ge militärt stöd i kriget mot Iran och inte heller lät USA använda brittiska baser under det eskalerande kriget.
Argentinas president Javier Milei, nära allierad med Trump, har trätt fram och deklarerat att landet är redo för nya suveränitetsförhandlingar.
Därför skickas kungen
Den brittiska regeringen kan inte skicka Keir Starmer till Vita huset utan att det ser ut som en kapitulation. Kungen är politiskt neutral och Trump gillar kungahuset.
Tanken är att Charles ska värma upp stämningen, hålla ett imponerande tal inför kongressen, och i det privata mötet i ovala rummet få Trump på bättre humör inför de riktiga förhandlingarna mellan ländernas regeringar.
PS analys
Falklandsöarnas omgivande vatten rymmer potentiella oljefyndigheter och den geopolitiska osäkerheten sätter direkt press på brittiska tillgångar. Pundet och Londonbörsen reagerar känsligt för varje signal om försvagat transatlantiskt förtroende.
Trump signalerar i praktiken: ”Vill ni behålla vårt stöd för Falklandsöarna, och undvika fler obehagliga läckor, så behöver ni ge oss något tillbaka”.
Det ”något” kan handla om att Storbritannien börjar bidra mer militärt till USA:s agenda, öppnar upp för amerikanska jordbruksprodukter i handelsavtalet, eller tar en tydligare USA-vänlig linje i Iran-frågan.
Storbritanniens förhandlingsposition mot USA är redan kringskuren av Irankriget och EU-förhandlingarna. Om USA formellt omvärderar sin neutralitet i suveränitetsfrågan riskerar brittiska energiintressen kring öarna att urholkas.
Läs även: Andra energikrisen kommer – detta händer med din elräkning
