Dagens PS

Krisläge med dystra siffror för Frankrike

Frankrikes president Emmanuel Macron under ett framträdande i Marseille i slutet av oktober. Arkivbild.
Frankrikes president Emmanuel Macron under ett framträdande i Marseille i slutet av oktober. Foto: Aurelien Morissard/AP/TT
I årets ekonomiska höstprognos från EU-kommissionen konstateras visserligen att EU:s ekonomi rent allmänt klarat sig ”bättre än väntat” under 2026, trots krig och inflation.

Växande statsskuld och budgetunderskott får Frankrike att allt tydligare framstå som nästa krisland i EU.

Tillväxten är nu tredje sämst i EU.

I årets ekonomiska höstprognos från EU-kommissionen konstateras visserligen att EU:s ekonomi rent allmänt klarat sig ”bättre än väntat” under 2026, trots krig och inflation.

Tillväxten för hela EU väntas nu bli 1,4 procent i år, i stället för 1,1 procent som kommissionen spådde i sin vårprognos i maj. För eurozonen väntas en uppgång på 1,2 procent i stället för 0,9 procent. Exakt samma siffror förutspås dessutom för 2027.

Ny tillväxtmotor i EU är Danmark med en uppgång i år som väntas ligga på hela 4,5 procent.

Dystert i Paris

För Frankrike ser det desto värre ut. Här tvingas kommissionen skriva ned tillväxtprognosen rejält, från redan blygsamma 0,8 procent i våras till bara 0,4 procent just nu.

Det franska budgetunderskottet är dessutom bland de högsta i EU, beräknat till 5,5 procent i år. Statsskulden ökar också stadigt, nu till motsvarande 119 procent av BNP. Om två år väntas den procentuellt sett vara nästan lika stor som den i Grekland – 2010-talets omtalade stora ekonomiska krisland i Europa.

Ekonomikommissionären Valdis Dombrovskis höjer ett varnande finger för både Frankrike och grannlandet Belgien.

Vi ser inget omedelbart ekonomiskt stabilitetsproblem. . . Men det är viktigt att se till att underskottet och skulden får en nedåtgående bana, säger kommissionären på en presskonferens i Bryssel.

Svensk uppgång

För Sverige ser det ljusare ut. EU-kommissionen tror på en tillväxt i år på 2,8 procent, jämfört med 1,8 procent i vårprognosen. Inflationen, på det sätt som EU räknar, ligger dessutom på bara 1,3 procent i prognosen – lägst i hela EU.

Totalt för hela EU räknar kommissionen med en inflation på 3,3 procent i år och 3,2 procent 2027.

Arbetslösheten väntas enligt prognosen landa på 6,1 procent i hela EU. Läget är värst i Finland med 10,6 procent, följt av Spanien på 9,9 procent och Sverige på 8,6.

Så här beräknas tillväxten i EU-länderna bli 2026 i procent av BNP (med 2027 inom parentes):

Danmark: 4,5 (2,0)

Malta: 3,9 (3,5)

Slovenien: 3,9 (2,9)

Polen: 3,5 (2,7)

Cypern: 3,4 (3,0)

Sverige: 2,8 (2,2)

Bulgarien: 2,7 (2,1)

Litauen: 2,7 (2,2)

Spanien: 2,6 (2,1)

Lettland: 2,6 (1,8)

Portugal: 2,3 (1,9)

Estland: 2,2 (2,1)

Kroatien: 2,1 (2,4)

Nederländerna: 1,8 (1,5)

Grekland: 1,8 (1,5)

Tjeckien: 1,8 (2,5)

Ungern: 1,8 (2,8)

Finland: 1,6 (1,6)

Tyskland: 1,3 (1,0)

Luxemburg: 1,3 (1,8)

Italien: 1,0 (0,7)

Österrike: 0,8 (1,2)

Slovakien: 0,8 (1,6)

Belgien: 0,7 (0,8)

Frankrike: 0,4 (0,6)

Rumänien: -0,3 (1,8)

Irland: -0,4 (3,9)

Hela EU: 1,4 (1,4)

Eurozonen: 1,2 (1,2)

Källa: EU-kommissionens höstprognos 2026.

Mest lästa i kategorin