Krisläge med dystra siffror för Frankrike

Växande statsskuld och budgetunderskott får Frankrike att allt tydligare framstå som nästa krisland i EU.
Tillväxten är nu tredje sämst i EU.
I årets ekonomiska höstprognos från EU-kommissionen konstateras visserligen att EU:s ekonomi rent allmänt klarat sig ”bättre än väntat” under 2026, trots krig och inflation.
Tillväxten för hela EU väntas nu bli 1,4 procent i år, i stället för 1,1 procent som kommissionen spådde i sin vårprognos i maj. För eurozonen väntas en uppgång på 1,2 procent i stället för 0,9 procent. Exakt samma siffror förutspås dessutom för 2027.
Ny tillväxtmotor i EU är Danmark med en uppgång i år som väntas ligga på hela 4,5 procent.
Dystert i Paris
För Frankrike ser det desto värre ut. Här tvingas kommissionen skriva ned tillväxtprognosen rejält, från redan blygsamma 0,8 procent i våras till bara 0,4 procent just nu.
Det franska budgetunderskottet är dessutom bland de högsta i EU, beräknat till 5,5 procent i år. Statsskulden ökar också stadigt, nu till motsvarande 119 procent av BNP. Om två år väntas den procentuellt sett vara nästan lika stor som den i Grekland – 2010-talets omtalade stora ekonomiska krisland i Europa.
Ekonomikommissionären Valdis Dombrovskis höjer ett varnande finger för både Frankrike och grannlandet Belgien.
Vi ser inget omedelbart ekonomiskt stabilitetsproblem. . . Men det är viktigt att se till att underskottet och skulden får en nedåtgående bana, säger kommissionären på en presskonferens i Bryssel.
Svensk uppgång
För Sverige ser det ljusare ut. EU-kommissionen tror på en tillväxt i år på 2,8 procent, jämfört med 1,8 procent i vårprognosen. Inflationen, på det sätt som EU räknar, ligger dessutom på bara 1,3 procent i prognosen – lägst i hela EU.
Totalt för hela EU räknar kommissionen med en inflation på 3,3 procent i år och 3,2 procent 2027.
Arbetslösheten väntas enligt prognosen landa på 6,1 procent i hela EU. Läget är värst i Finland med 10,6 procent, följt av Spanien på 9,9 procent och Sverige på 8,6.
Så här beräknas tillväxten i EU-länderna bli 2026 i procent av BNP (med 2027 inom parentes):
Danmark: 4,5 (2,0)
Malta: 3,9 (3,5)
Slovenien: 3,9 (2,9)
Polen: 3,5 (2,7)
Cypern: 3,4 (3,0)
Sverige: 2,8 (2,2)
Bulgarien: 2,7 (2,1)
Litauen: 2,7 (2,2)
Spanien: 2,6 (2,1)
Lettland: 2,6 (1,8)
Portugal: 2,3 (1,9)
Estland: 2,2 (2,1)
Kroatien: 2,1 (2,4)
Nederländerna: 1,8 (1,5)
Grekland: 1,8 (1,5)
Tjeckien: 1,8 (2,5)
Ungern: 1,8 (2,8)
Finland: 1,6 (1,6)
Tyskland: 1,3 (1,0)
Luxemburg: 1,3 (1,8)
Italien: 1,0 (0,7)
Österrike: 0,8 (1,2)
Slovakien: 0,8 (1,6)
Belgien: 0,7 (0,8)
Frankrike: 0,4 (0,6)
Rumänien: -0,3 (1,8)
Irland: -0,4 (3,9)
Hela EU: 1,4 (1,4)
Eurozonen: 1,2 (1,2)
Källa: EU-kommissionens höstprognos 2026.






