Donald Trumps politik får investerare att söka sig till Europas skuldpapper – något som uppmuntras av Europeiska ledare och verkar fungera.
Kaoset skapar växande efterfrågan på Europa – säljer mer skuld
”Den globala marknaden … är mer och mer rädd för den amerikanska dollarn. Den letar efter alternativ. Låt oss erbjuda den europeisk skuld”, sa Frankrikes president Emmanuel Macron i februari.
Den franske presidenten verkar få som han önskade.
Utländska aktörer från Storbritannien, Asien, Afrika och Oceanien köpte 43 procent av de obligationer som Europeiska kommissionen sålt hittills i år, enligt uppgifter till Politico.
Det är en ökning med 8 procentenheter jämfört med snittet de senaste sex åren.
Respekt för internationella ordningen
Det säljs också mer EU-skulder än i fjol, 56 miljarder euro sedan början på året jämfört med 44 miljarder euro under samma period i fjol.
”Det finns en växande efterfrågan på ’Europa’, för dess inriktning på respekt för den regelbaserade internationella ordningen och värderingarna. Och därmed ökade efterfrågan på EU-obligationer”, säger en högt uppsatt EU-tjänsteman, som beviljades anonymitet för att tala fritt, till Politico.
”När investerare försöker gradvis frigöra sin ekonomi från dollarn för att istället för ekonomisk stabilitet tittar de på euron”, säger den högt uppsatta EU-tjänstemannen.
EU sitter inte stilla och väntar. Budgetkommissionären, polacken Piotr Serafin, ska nu i april åka till Asien för att sälja ännu mer EU-obligationer till investerare i Hong Kong, Malaysia och Singapore.
Sedan USA och Israel började bomba Iran i slutet av februari har centralbanker, regeringar och internationella investerare sålt amerikanska statsobligationer för mer än 80 miljarder dollar netto.
”Europa är förutsägbart”
På andra sidan Atlanten utnyttjar EU dessa händelser för att stärka sin ställning som en säker hamn för oroliga utländska investerare.
”EU-ledarna har hävdat att Europa är förutsägbart vad gäller sin politik, och att det i dagens globala geopolitiska miljö är något som många investerare och marknadsaktörer kommer att uppmärksamma”, säger Ken Egan från kreditvärderingsinstitutet KBRA till Politico.
Men det finns också ett motstånd. Men sparsamma länder i norr, som Tyskland, Nederländerna och Sverige, som betalar lägre räntor än kommissionen genom att låna i eget namn, motsätter sig mer gemensam EU-skuld i de pågående förhandlingarna.
Läs mer: EU:s dataekonomi värd 500 miljarder euro – men fast i regelkrångel
Läs mer: EU rustar upp tillsammans – men hur långt kan man gå?
