Glöm inte bort det klassiska sparkontot när räntorna stiger

Skett en förändring senaste åren

Nu är vi dock kanske i ett läge där även vi svenskar borde överväga sparkontot eller den klassiska obligationen i högre grad.

Bakgrunden är den räntestigning vi har sett de senaste två åren och som över överskådlig tid ser ut att ligga kvar på nuvarande nivå eller till och med lite högre.

Dags att namnskydda Sparkontot – stoppa dåliga kopior

KOMMENTAR En falukorv får inte kallas en falukorv om den inte innehåller en viss procentsats kött. Samma procent-princip borde införas för ett sparkonto och räntan där.

Vadå ränteökning, räntorna har väl sjunkit?

Sant när det gäller de rörliga bolånen och räntan som Riksbanken sätter. Men nu pratar vi om de långa räntorna på 10 år som även hänger samman med avkastningen på statsobligationer.

Tioårs-räntan tros fortsätta upp

Den svenska 10-årsräntan bottnade efter sommaren 2024 på dryga 1,5 procent. Sedan dess har den stigit till 2,7 procent i skrivande stund.

I slutet av 2026 tror flera bedömare att den har stigit lite ytterligare. Amanda Sundström, ekonom på SEB, tror i ett marknadsbrev på 2,95 procent. Det är en nivå som är nästan i linje med de 3,1 som svenska långräntan var uppe på när inflationskrisen var som värst i oktober 2023.

”Riksgälden väntas höja prognosen för statens upplåning kraftigt när den nya rapporten presenteras den 27 november. Bakom ökningen ligger expansiv finanspolitik, större försvarsutgifter och ökat stöd till Ukraina – vilket pressar upp svenska långräntor”, skriver SEB:s ekonom.

En prognos från Swedbank, se grafen ovan, visar också att den svenska statsräntan kommer att ligga kvar på samma nivå minst två år framöver enligt deras bedömningar.

Experterna: ”Kan inte ha allt på börsen”

Med högre långränta så öppnar det som sagt också upp för nya tänk kring sitt sparkapital och sparkontot.

”Om vi tror att börsen ska ge 6 procent och vi kan få 6 procent på en lång obligation med hög kreditvärdighet, då väljer vi obligationen alla dagar i veckan”, säger Peter Bergman, ränteförvaltare på Captor till tidningen Privata Affärer.

”Det är inte bara vi som ser att räntorna är på väg upp – det är en bred marknadssyn”, konstaterar hans kollega Daniel Karlgren som också ser en annan faktor till att fler svenskar nu borde flytta över delar av kapitalet till sparkonton och obligationer;

”När vi är ute och frågar publiken hur många som investerar i räntor, är det sällan någon räcker upp handen. Men ett generationsskifte är på väg. Fler sparare kommer till en ålder där man inte kan ha allt på börsen”.

Tre konkreta tips – överväg sparkontot

Tror man på att de relativt höga långräntorna är här för att stanna skulle jag avslutningsvis skicka med tre tankar att ha med sig kring sin ekonomi kommande år:

1. Planera för ett nytt normalläge med högre räntor – det ser inte ut att bli en tillfällig fas och det bör man ha i åtanke även när det gäller sin belåning i stort.
   
2. Se över vilka räntor som erbjuds på olika sparkonton – oftast kan man få högre ränta om man låser pengarna på lite längre tid. Hur stor andel du placerar där bör styras av ålder, ekonomisk situation i stort och vilken risk du är bekväm att ta. Statsobligationer och räntefonder kan också vara ett alternativ men var noggrann med att läsa på, räntefonder kan konstigt nog gå i motsatt riktning när räntan stiger.
   
3. Förstå att börsens relativa attraktivitet minskar – högre räntor gör börsen, allt annat lika, mindre attraktiv. Omvänt förklarat så krävs det högre avkastning på börsen för att motivera den risk man tar där mot ett räntekonto eller statsobligation vilket gör att mindre kapital generellt kanske allokeras till börsen som i sin tur håller nere värderingarna jämfört med när räntan var noll.

Än så länge har svenska småsparare och intuitioner inte agerat i någon större utsträckning på den nya ”ränteverklighet” som trätt fram enligt de ränteförvaltare som Privata Affärer pratat med. Kärleken till börsen är fortfarande stor. Men uppvaknandet kan gå fort och få stora konsekvenser;

”Om statsobligationsräntorna kommer upp på tillräckligt höga nivåer, eller om det blir mer finansiell oro, kan flödena vända åt andra hållet ganska fort”, flaggar Peter Bergman för.

Läs även: Sparar du för mycket till pensionen? Professorn svarar  – Dagens PS