Svenska fonder ägde den 30 juni aktier för 774 miljarder kronor i åtta av världens största halvledarbolag, dubbelt så mycket som ett år tidigare. Nu faller chipaktierna, och enligt The Economist har tillverkarna med fleråriga avtal flyttat en del av risken för ett ras till köparna, som Nvidia och techjättarna, och hos dem har svenska fonder nästan tre gånger så mycket som hos tillverkarna.
Svenska fonder har chipaktier för 774 miljarder – och nu rasar det
Fonderna ägde i stort sett lika många aktier som ett år tidigare, så fördubblingen förklaras av kursuppgången, visar en genomgång av Finansinspektionens register över fondernas innehav.
De åtta bolagen är Nvidia, TSMC, Broadcom, Samsung, Micron, SK Hynix, ASML och AMD. Mest har aktierna i minnestillverkarna Samsung, Micron och SK Hynix stigit, och där har fondernas innehav vuxit från 30 till 193 miljarder kronor.
Bakom kursuppgången ligger AI-bolagens jakt på processorer och minne, som har gett halvledarindustrin den snabbaste tillväxten sedan 1980-talet, enligt en analys i The Economist.
Under årets första åtta månader sålde branschen chip för mer än 1 000 miljarder dollar, mer än under något tidigare helt år, enligt branschorganisationen SIA. DRAM-minne kostar enligt The Economist ungefär sex gånger så mycket som i början av 2023.
TSMC, som tillverkar nästan alla avancerade AI-processorer, redovisade på torsdagen rekordvinst för sjätte kvartalet i rad, omkring 237 miljarder kronor, enligt CNBC. Vd C.C. Wei sa att efterfrågan är ”extremt stark” och att bolaget inte har sett ”några tecken på en avmattning”.
Halvledarindexet SOX har ändå fallit 11,6 procent sedan den 6 oktober och ligger 18 procent under nivån den 30 juni, den dag fondinnehaven avser. I måndags sa Broadcoms vd Hock Tan i Singapore att många AI-investerare ”inte har en aning om vad de investerar i” och att det för dem är ”nästan som att sitta på ett kasino”.
Kritiken gällde främst dem som finansierar utvecklarna av stora språkmodeller, längst ut i kedjan, enligt Quartz.
Färre tillverkare och längre avtal
I halvledarbranschen har varje boom hittills slutat med ett ras, men The Economist bedömer att nästa fall blir mindre brant för tillverkarna, eftersom branschen har förändrats.
I början av 2000-talet kunde ett 25-tal företag tillverka de mest avancerade logikchipen, medan bara fyra klarar det i dag, och nästan allt avancerat minne kommer från Samsung, SK Hynix och Micron. Kinesiska CXMT har på ett år ökat sin andel av världsmarknaden för DRAM-minne från 4 till omkring 10 procent, enligt HSBC, men saknar, liksom andra kinesiska tillverkare, de mest avancerade verktygen.
Koncentrationen ger några få bolag makt att bestämma takten i utbyggnaden och villkoren för försäljningen, och TSMC har inte sänkt priset på sin 3-nanometersprocess sedan lanseringen 2022.
Minnet säljs också på nya villkor. Tidigare gick det mesta via spotmarknaden eller på korta kontrakt, så när efterfrågan föll kunde kunderna sluta köpa direkt, och priserna rasade. Nu när kapaciteten är knapp skriver köparna avtal flera år framåt.
Micron har tecknat 26 take-or-pay-avtal, där kunden måste betala för de beställda volymerna även om den inte tar emot dem. Avtalen motsvarar enligt bolaget mer än 35 procent av intäkterna fram till 2030, och kunderna har ställt säkerheter på 32 miljarder dollar, främst i förskott. För tre fjärdedelar av de avtalade intäkterna finns en förutbestämd prismodell, oftast med både prisgolv och pristak.
Tillverkarna finansierar dessutom utbyggnaden med egna pengar. TSMC:s investeringar, som i år väntas uppgå till omkring 62 miljarder dollar, motsvarar drygt hälften av kassaflödet från den löpande verksamheten, och för Samsung är andelen knappt en femtedel. Båda bolagens skulder är små i förhållande till de växande kassorna.
Risken hamnar hos köparna
Med de långa avtalen flyttas en del av risken för ett ras över till köparna, skriver The Economist. Nvidia, som designar de AI-processorer som har drivit boomen men låter andra tillverka dem, hade i slutet av juli inköpsåtaganden på 279 miljarder dollar, omkring 2 780 miljarder kronor, främst för minne och tillverkningskapacitet, mot 119 miljarder dollar tre månader tidigare, enligt kvartalsrapporten till SEC.
Nvidia säljer främst till de amerikanska techjättarna, och sju av dem investerar i år omkring 900 miljarder dollar och finansierar, till skillnad från chiptillverkarna, en allt större del med lån.
När IMF i tisdags varnade för den belånade AI-boomen konstaterade valutafonden att de stora moln- och datacenterbolagen står för 10 procent av världens utgivning av obligationer med hög kreditvärdighet.
”Om det uppstår tvivel om hur AI ska kunna generera intäkter kommer aktieinvesteringarna att minska i värde, skulderna kan bli svåra att betjäna och de utlovade framtida intäkterna kanske uteblir”, sa Jason Wu, biträdande chef för IMF:s globala marknadsanalys, på en presskonferens.
Spararna äger hela kedjan
Av de svenska fondernas 774 miljarder kronor i halvledarbolag låg 331 miljarder den 30 juni i tillverkarna TSMC, Samsung, SK Hynix och Micron, 390 miljarder i Nvidia, Broadcom och AMD, som alla är kunder hos tillverkarna, och 53 miljarder i maskinleverantören ASML. Därtill ägde fonderna aktier för 508 miljarder kronor i fem av de sju techjättarna, Microsoft, Alphabet, Amazon, Meta och Oracle. Hos köparna låg alltså 898 miljarder kronor, 2,7 gånger så mycket som hos tillverkarna.
Största ägare bland fonderna är AP7 Aktiefond, aktiedelen i premiepensionens förval AP7 Såfa, där omkring sex miljoner svenskar har sin premiepension. Fonden hade 231 miljarder kronor i de åtta halvledarbolagen, 14,2 procent av fondens värde mot 8,7 procent ett år tidigare, och ytterligare 9,7 procent i de fem techjättarna. Nvidia, som dessutom ägs direkt av 111 444 Avanzakunder, är fondens största enskilda innehav.
Kapitalförvaltningschefen Lena Fahlén skriver i AP7:s halvårsredogörelse att ”uppgången har varit tydligt koncentrerad till AI-relaterade delar av marknaden, där halvledarbolag och andra tekniknära verksamheter i Asien och USA bidragit mest”. Fondens derivatexponering, som ger hävstång, uppgick brutto till 17,8 procent, och enligt Fahlén har ”även hävstången bidragit positivt”.
I tillväxtmarknadsfonderna väger chipbolagen ännu tyngre än i AP7. I Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index utgjorde TSMC, Samsung och SK Hynix 33,6 procent av värdet den 30 juni, och i september hörde tillväxtmarknadsfonder till de mest nettoköpta fonderna hos Avanza, trots att oron inom AI-sektorn enligt banken hade tyngt även tillväxtmarknaderna.
”Man verkar helt enkelt se bortom oroligheterna och betraktar nedgången som ett bra köpläge”, sa Avanzas börsstrateg Elin Benjaminsson den 29 september, när banken redovisade fondflödena för september.
