Euron faller till den lägsta nivån på 17 månader när investerarna riktar blickarna mot Frankrikes statsfinanser. Stigande obligationsräntor och politisk osäkerhet inför nästa års presidentval ökar pressen på Europas näst största ekonomi.
Euron faller till 17-månaderslägsta – Frankrikes skulder i centrum
Euron föll på måndagen till 1,116 dollar – den lägsta nivån sedan maj 2025. Valutan var därmed på väg mot sin fjärde raka veckonedgång mot dollarn, rapporterar Reuters.
Bakom utvecklingen finns framför allt den växande oron för Frankrikes offentliga finanser. Landet har ett stort budgetunderskott och en snabbt växande statsskuld – allt medan regeringen har svårt att få politiskt stöd för de besparingar som krävs.
På obligationsmarknaden har utvecklingen blivit särskilt tydlig. Ränteskillnaden mellan franska och tyska tioåriga statsobligationer har passerat 150 räntepunkter. Det är den högsta nivån sedan 2011 då euroområdet befann sig mitt i skuldkrisen.
Reuters beskriver utvecklingen som ett tecken på att investerarna kräver en allt större riskpremie för att hålla fransk statsskuld.
Även kostnaden för att försäkra sig mot en fransk betalningsinställelse har stigit kraftigt under de senaste månaderna.
Det handlar inte om att marknaden räknar med att Frankrike ska ställa in sina betalningar, men rörelsen visar att investerarna blivit betydligt mer försiktiga kring landets statsfinanser.
Svårt budgetläge
Frankrikes budgetunderskott väntas enligt IMF uppgå till 5,2 procent av BNP i år. Statsskulden beräknas samtidigt stiga från 118,5 procent av BNP 2026 till 120,3 procent nästa år.
IMF har pekat på att den politiska osäkerheten inför presidentvalet 2027 kan försvåra den finanspolitiska saneringen.
Regeringen försöker få ned underskottet genom ett budgetförslag för 2027 med omfattande besparingar och skatteåtgärder. Problemet är att det politiska stödet är svagt. Frankrike har haft återkommande regeringskriser och budgetbråk, vilket gör det osäkert hur mycket av åtstramningarna som faktiskt kan genomföras.
Marknaden oroas också av att de högre räntorna i sig förvärrar situationen. När staten måste betala mer för att refinansiera sin skuld ökar räntekostnaderna, något som lämnar mindre utrymme för andra delar av statsbudgeten.
Risk för euroområdet
Frankrikes problem är större än en nationell budgetfråga eftersom landet är en av euroområdets största ekonomier och har en av regionens största obligationsmarknader.
Tecken på att turbulensen redan börjat sprida sig finns på flera håll. Räntorna på statsobligationer steg även i Italien, Belgien och Grekland när den franska ränteoron tilltog, enligt EFN.
”Vi börjar se de första tecknen på smittoeffekter”, säger Jeff Mueller, chef för ränteförvaltning på Morgan Stanley, till Bloomberg.
Den kraftigt ökade ränteskillnaden mot Tyskland är därför viktig för hela euroområdet. Om investerarna börjar kräva högre riskpremier även på andra statspapper kan finansieringskostnaderna stiga bredare.
Utvecklingen kommer dessutom i ett läge där den europeiska centralbanken ECB redan möter en besvärlig balansgång.
Euroområdets budgetunderskott väntas öka till 3,6 procent av BNP i år och 3,7 procent nästa år. Skuldkvoten väntas närma sig 90 procent av BNP 2028, enligt ECB.
För euron innebär den franska turbulensen ytterligare motvind. Marknaden har börjat dra ned förväntningarna på framtida räntehöjningar från ECB medan investerare söker sig mot bland annat tyska statsobligationer och schweizerfrancen.
Den franska räntemarknaden blir därmed en central indikator för om den senaste tidens oro stannar i Frankrike eller börjar sprida sig till övriga euroområdet.
Läs mer: EU skakas av Frankrikes nya kris
