Europa försöker ersätta rysk gas och helt plötsligt har den utdömda kolen blivit hetare som alternativ igen. Men trots årets uppgång är finansiärer och banker iskalla.

ANNONS

Kriget i Ukraina har fått hela EU att vilja frigöra sig från rysk gas – och ökat priserna på andra energislag.

Det har fått följden att det av alla utdömda kolet ser en ökad efterfrågan.

Det normala i vår marknadsekonomi skulle i det läget vara att man byggde ut kolbrytning, men nu slår gruvbolagschefer och investerare larm om att det inte går att få något stöd.

De flesta banker är kvar vid att av klimatskäl inte finansiera nya satsningar på kol.

”Glöm det”

”Om du vill bygga en ny gruva, glöm det, det har blivit omöjligt”, säger Gerhard Ziems, finanschef på australiensiska Coronado Global Resources hos Reuters.

ANNONS
ANNONS

Efterfrågan på det kol som finns tillgängligt är extremt starkt detta krigsår och det australiska kol som i början av 2020 såldes för 50 dollar per ton gick för 150 dollar i början av 2022 och i september, efter ett drygt halvår av krig i Ukraina, för mer än 400 dollar per ton.

Väljer klimatet

Trots denna ökade efterfrågan och höga prisnivåer med möjlighet till snabb intjäning, menar nu gruvchefer och andra i sektorn att det är omöjligt att få stöd till investeringar i ny kolbrytning.

De västliga bankerna håller fast vid att man av klimatskäl inte vill stötta investeringar i kol.

”Vi undersöker alla alternativ i det här skedet, men kommersiell bankverksamhet är inte tillgänglig för oss”, säger Minergys vd Morne du Plessis.

Minergy är en startup i Botswana som nu vill finansiera expansionsplaner inom kol.

ANNONS
ANNONS

Man vill fördubbla sin kapacitet genom att sälja fler aktier men får inget stöd i bankbranschen, vilket du Plessis förklarar med att ”eftersom vi är i kolbranschen, skulle de inte ens överväga det”.

Kina undantaget

Undantaget är Kina som är beredd att stötta investeringar i kol. Det gör att man, trots ovanstående, räknar med att de globala investeringarna i kol ökar med cirka 10 procent i år och hamnar på 116 miljarder dollar, enligt International Energy Agency.

Läs även: Greta Thunberg: ”Tyskt kol värre än kärnkraft” [Dagens PS]