Dagens PS

Därför vill unga kineser inte jobba i fabrik

unga kineser
Många unga kineser skyr att ta jobb på fabrikerna. (Foto: TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 21 nov. 2022Publicerad: 21 nov. 2022

Det är de kinesiska industrierna som driver ekonomi och tillväxt. Problemet? De yngre kineserna avskyr jobben i fabrikerna och vill inte ta jobb där.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

När han växte upp i en kinesisk by såg Julian Zhu bara sin far några gånger om året.

Det var när han fick ledigt från sitt jobb på en textilfabrik i södra Guangdong.

För Zhus far och hans generation var fabriksjobben en livlina ut ur fattigdomen på landsbygden.

För Zhu och hans generation är långa arbetsdagar i fabrik och låga löner inte något som lockar alls.

“Bedövar dig”

“Efter ett tag bedövar det dig och jag kunde inte stå ut med att hela tiden upprepa samma moment”, säger Julian Zhu, 32, till Reuters.

Han slutade på fabriken och försöker nu leva på att sälja mjölkersättning och leverera skotrar.

Han är inte ensam om sin attityd. Att han och hans jämnåriga från 20 till en bit över 30 inte vill jobba i fabrik gör att arbetskraftsbristen blir allt värre för fabrikerna i Kina.

ANNONS

Samtidigt är det fabriksjobben som driver Kina framåt ekonomiskt. Det är idag så att var tredje vara som konsumeras globalt tillverkas i Kina.

ANNONS

Senaste nytt

Saknas: 30 miljoner arbetare

Över 80 procent av de kinesiska producenterna stod inför brist på arbetskraft motsvarande 10-30 procent av deras arbetsstyrka, enligt en undersökning av CIIC Consulting.

Kinas utbildningsdepartement talar om en brist på nästan 30 miljoner produktionsarbetare år 2025.

På pappret är det inget problem, av det enkla skälet att ungefär 18 procent av kineserna i åldern 16-24 år saknar jobb.
Men de vill inte ta fabriksjobb och nu anses Kinas ekonomi stå inför sin långsammaste tillväxt på decennier.

“Tittar och tackar nej”

“Om du är ung är det mycket lättare att göra det här jobbet, klättra uppför stegen, göra lite maskinarbete, hantera verktyg och så vidare, men de flesta av våra installatörer är i åldern 50 till 60”, säger Kalus Zenkel, ordförande för Europeiska handelskammaren i södra Kina och ägare till en fabrik i Shenzhen, till Reuters.

“Förr eller senare behöver vi få fler unga, men det är väldigt svårt. De sökande kommer att titta snabbt och säga “nej tack, det är inte för mig’.”

ANNONS

Kinesiska beslutsfattare har betonat automatisering och industriell uppgradering som en lösning på en åldrande arbetsstyrka.

Landet med 1,4 miljarder människor, på randen av en demografisk nedgång, stod för hälften av robotinstallationerna 2021, en ökning med 44 procent på årsbasis, enligt International Federation of Robotics.

Kulturkrock

Konkurrenskraften i Kina har byggts upp under flera decennier med statligt subventionerade investeringar och låga arbetskostnader.

Nu krockar den fortsatta tillväxten med ambitionen hos de som fått skörda en del av frukterna av den satsningen, generationer som är bättre utbildade och vill ha ut mer av livet än arbete och sömn.

En indikation är att det i år var rekordantalet 4,6 miljoner kineser som sökte till forskarutbildningar.

En annan att statliga medier rapporterat att det kan vara upp till 6 000 ansökningar om varje ledigt tjänstemannajobb.

Men fabrikernas personalavdelningar ropar förgäves efter intresserade och försöker nu locka med bonusar och andra förmåner för att över huvud taget få anställda.

ANNONS

Läs även: Nya larm om covid-19 i Kina – världens börser backar

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS