Italienare fortsätter nobba aktier. I Italien håller man i stället envist fast vid att äga hus, helst ett par. Här är förklaringen.
Därför vägrar italienarna bli spekulanter
Svenskarna har på några decennier tvingats och accepterat att bli ett folk av spekulanter, ett folk som om inte glatt så åtminstone med relativt gott mod spekulerar i allt från sitt elpris till sin ålderdom.
Italienarna har inte gått i den fällan utan vägrar i stället att ägna sig åt spekulationer som främsta ekonomiska draglok.
Oavsett vad som händer på finansmarknaderna och oavsett vad italienska räknenissar säger, håller de flesta italienska hushåll fast vid en central princip när det gäller sparande.
Det är att man måste och ska äga fastigheter.
Colosseum värt collossalt mycket för italienarna. Dagens PS
Över 70 procent äger sin bostad
Andelen bostadsägare i Italien är över 70 procent, vilket kan jämföras med exempelvis Tyskland och Österrike där andelen enligt Eurostat är under 55 procent.
Dessutom äger var fjärde italienare ett fritidshus, även det en högre andel än i någon av Europas övriga stora ekonomier.
Italienarna har dessutom cirka 54 procent av sin förmögenhet i fastigheter och endast 15 procent i aktier, enligt siffror från Italiens centralbank.
”Finans uppfattas som spekulativt risktagande, medan husköp ger säkerhet”, sammanfattar Dario Feroli, notarie baserad i Rom som har observerat italienarnas iver för fastigheter under mer än 30 år, hos Bloomberg.
Lägre förmögenhet än 2005
Italienarnas nettoförmögenhet justerad för inflation är I dag lägre än 2005 och just nu är ekonomin dessutom pressad av USA:s angrepp mot Iran.
Efter den uppgång i energipriser kriget skapat räknar Italiens regering med en produktion som ökar endast 0,6 procent i år och lika lite 2027.
”Ge en italienare en bunt pengar så använder de dem för att köpa en lägenhet”, säger Paolo Giorgini, restaurangägare vid Adriatiska kusten.
”Att äga något konkret som fastigheter känns tryggare.”
Överträffar fastigheter markant
Över en 3- eller 5-årsperiod har både italienska och amerikanska aktier kraftigt överträffat italienska fastigheter, vilket belönat dem som valt att spekulera i aktier i stället för att köpa fast egendom.
Ett generöst skattesystem för fastigheter bidrar till situationen. Flera regeringar har försökt ändra systemet men mött kraftiga motreaktioner.
”En av anledningarna till att Italien inte växer är att på politisk nivå är slagordet skydd, inte tillväxt”, säger Veronica De Romanis, professor i politisk ekonomi i Rom.
Merzoni – den nya pakten som styr Europa. Dagens PS
Tendens i Sydeuropa
Italien är dock inte ensamt bland EU-länderna om att ha invånare som föredrar fast egendom framför aktiespekulationer och fonder.
I Sydeuropa har länder som Spanien, Portugal och Grekland liknande erfarenheter med stigande fastighetspriser och perioder av hög inflation, vilket gjort människor misstrogna mot aktier och mer positiva till fast egendom.
I Italien är det i mycket en reaktion på andra världskriget, som lämnade landet med sönderbombade städer och en akut bostadsbrist.
Att äga ett hem blev synonymt med värdighet och stabilitet, lärdomar som förstärktes i takt med att fastighetsägares ekonomi blomstrade under 1970- och 1980-talen.
Fortfarande övertygade
Anslutningen till euron satte stopp för det, men gav fastighetspriserna ytterligare en engångsskjuts i och med övergången till lägre bolåneräntor.
Sedan dess har italienska fastigheter i bästa fall varit en osäker investering, menar aktiemarknadens förespråkare.
”Efter ett halvt sekel av vinster var folk övertygade om att tegel och murbruk var den bästa investeringen”, säger Luca Manfreda, förmögenhetsförvaltare på Banca Patrimoni Sella & C.
Han talar om en ”atavistisk demonisering” av aktieinvesteringar, och en inställning till personlig förmögenhet som ibland strider mot grundläggande logik.
”Någon som äger, säg, 200 000 euro i finansiella instrument anses vara rik”, säger han.
”Någon som äger ett hus i en storstad, kanske värt mer än 1 miljon euro, är det inte.”
