DNB-chefen Kjerstin Braathen hävdar att Norges riskkapitalbolag har hamnat minst tio år efter Sverige i tillgång till eget kapital – det hotar landets framtida konkurrenskraft, varnar hon.
DNB-chefens larm: Norge ligger tio år efter Sverige
Oron ökar för kapitalförsörjningen i Norge och Kjerstin Braathen, koncernchef för Norges största finanskoncern DNB, tillika en bjässe i Norden i stort, anser att bristen på venturekapital är det absolut största problemet för norska entreprenörer.
Enligt bankens egna analyser har norska bolag i genomsnitt bara tillgång till en femtedel av det egna kapital som finns i motsvarande grannländer.
DNB-chefen: Svenskarna långt före oss
”Vi sticker ut väldigt mycket och ligger långt efter våra grannar, och särskilt svenskarna, när det gäller företags tillgång till andra kapitalkällor än lånefinansiering”, säger Braathen till norska Dagens Næringsliv (DN.no).
Sverige pekas ut som det stora föredömet, men också som en skrämmande spegel för den norska eftersläpningen. Braathen konstaterar att svenskarna ligger minst tio år före Norge på detta område. I Sverige spelar så kallade familjekontor och privata investerare med bredare portföljer en avgörande roll i att gå in tidigt med riskkapital, en investerarbas som i stort sett saknas på den norska sidan om kölen.
”Vi skulle kunna lösa en del av detta genom att titta på hur vanliga privatpersoner sparar här i Norge, där många produkter saknas på grund av regleringar, och hur vi som pensionsförvaltare måste hålla oss till lågriskinvesteringar”, tror DNB-toppen.
Läs också: Private Equity-döden: Starkast överlever, svagast försvinner tyst DagensPS
Pengarna hamnar i norska statskassan
Samtidigt är det norska kapitalet låst i strukturer som främjar låg risk. Inom DNB:s egen livförsäkringsrörelse, som förvaltar 240 miljarder norska kronor, är mindre än tio procent allokerat till marknadsinvesteringar på grund av strikta regelverk. Braathen efterlyser en politisk vilja att prioritera tillväxtambitioner framför ett ensidigt fokus på riskbegränsning.
Hon vill se att kapitalet i högre grad kan styras om från fastigheter och infrastruktur till bolag med hög tillväxtpotential.
Problemet förstärks av hur den norska staten hanterar sina äganden. Det handlar inte om att det statliga ägandet i sig är negativt, men en olycklig bieffekt är att enorma summor försvinner ut ur kapitalmarknaden. Medan privata investerare återinvesterar sina vinster i ny tillväxt slussas stora delar av utdelningarna i Norge rakt in i statsbudgeten.
Under förra året delade de sju största bolagen på Oslo Børs ut totalt 111 miljarder norska kronor till sina aktieägare. Eftersom staten är majoritetsägare i sex av dessa bolag inkasserade närings- och fiskeridepartementet ensamt över 51 milliarder kronor.
Stockholmbörsen utklassar Oslobörsen
Konsekvenserna syns tydligt på marknaden. Kjetil Houg, chef för Folketrygdfondet, har också uttryckt en djup oro över att Oslo Børs håller på att marginaliseras, berättar Dagens Næringsliv.
Siffror från DNB Carnegie och PwC visar att Stockholm i stället har etablerat sig som Europas nya kapitalhuvudstad. Under 2025 stod Sverige för hela 27 av totalt 39 börsnoteringar i Norden, och Stockholmsbörsen lockade till sig nära hälften av det totala noteringsvärdet i hela Europa.
I en rapport från den brittiska tankesmedjan New Financial framgår det att Norge är det enda europeiska landet i analysen som upplevde ett betydande fall i tillgängligt venturekapital under perioden 2014 till 2024.
Expert: Norska kapitalmarknaden undernärd
Finansforbundets chefsekonom Sven Eide har i samband med detta beskrivit den norska kapitalmarknaden som ”kroniskt undernärd”.
Även om det norska kreditmarknaden fungerar utmärkt, är det långt ifrån alla uppstarts- och teknikbolag som har den kreditvärdighet som krävs för att ta banklån. Utan eget kapital riskerar den norska innovationstakten att stanna av. Braathen understryker att inte ens svenskarna är nöjda med sina villkor utan ständigt vässar sina ambitioner, och att Norge nu måste agera snabbt för att inte hamna ännu längre på efterkälken.
”Statligt ägande är inte negativt i sig, men det är en olycklig bieffekt att så mycket utdelning försvinner från kapitalmarknaden. Privata investerare återinvesterar kapitalet och det hittar sin väg till ny tillväxt, men i Norge försvinner mycket in i statsbudgeten”, säger Braathen till DN.no.
Läs vidare: OECD: Stockholmsbörsen är Europas föredöme DagensPS
Läs mer: Expert: Undvik misstagen när du tar in riskkapital Realtid
