Fler röster höjs nu om riskerna med den norska oljefonden. Senast i raden är tidningen The Economist som lyfter fram Norges situation.
The Economist: Norge har för mycket pengar
Norge lyfts ofta fram som ett av världens mest välmående länder, vilket vi i Skandinavien känner väl till.
Med stora intäkter från olja och en statlig förmögenhetsfond i världsklass har ekonomin blivit extremt stark – men också allt mer beroende av sina egna tillgångar.
Växande kritik pekar nu på att landets rikedom kan ha baksidor.
Mer går till offentlig finansiering
Den norska oljefonden uppgår till omkring 2,2 biljoner dollar. Den finansierar en omfattande välfärdsmodell och bidrar i ökande grad till statens budget.
På senare år har utbetalningarna från fonden vuxit kraftigt och står nu för en betydande del av de offentliga utgifterna.
Kritiker menar att detta har lett till en mer expansiv finanspolitik. När staten har tillgång till stora resurser minskar incitamenten att prioritera eller genomföra reformer, skriver The Economist.
Offentliga projekt riskerar ofta att bli dyrare än planerat, samtidigt som effektiviteten ifrågasätts inom områden som sjukvård.
Sparar inte så mycket
Debatten har intensifierats efter att ekonomen Martin Bech Holte argumenterat för att Norge blivit ”för rikt”.
Hans resonemang har fått genomslag i den politiska diskussionen, där även väljare i ökande grad ifrågasätter hur resurserna används.
Samtidigt syns effekter på hushållsnivå. Norska hushåll har bland de högsta skuldnivåerna i Europa, och sparandet är relativt lågt.
Hög arbetslöshet
En förklaring är att många förlitar sig på statens ekonomiska styrka som en säkerhetsbuffert.
Arbetsmarknaden visar också tecken på obalans. Ungdomsarbetslösheten är högre än i jämförbara länder, och utbildningssystemet präglas av generösa villkor som kan leda till förlängda studietider.
Samtidigt finns ett växande behov av kvalificerad arbetskraft inom teknik och forskning.
Pekar på riskerna
Den ekonomiska utvecklingen påverkas även av lägre produktivitetstillväxt och en försvagad valuta, vilket i sin tur kan minska landets attraktionskraft för utländska investerare. Reallönerna har dessutom börjat pressas.
Trots detta är de offentliga finanserna fortsatt starka, och så länge avkastningen från fonden överstiger utgifterna kan modellen bestå under lång tid.
Men flera bedömare varnar för att en ekonomi som i allt högre grad drivs av kapital snarare än produktion riskerar att undergräva både effektivitet och ansvarstagande.
Läs mer: Europas flygplatser får bränslebrist – inom tre veckor. Realtid
