Aktiespararnas nya vd vill se en tillbaka gång till hur ISK-skatten fungerade för några år sedan. Det säger hon i en intervju med Dagens PS där hon också hyllar sparformen.
Aktiespararna vill avskaffa Anderssons extra ISK-skatt
”När EU nu försöker reformera den europeiska aktiemarknaden så är det Sverige och bland annat vår ISK-modell som är förebild”.
Läs även: Låt 15-åringar få köpa sin första aktie själv – Dagens PS
ISK-kontot ett succé sedan starten
Införandet av det så kallade investeringssparkontot – i korthet kallat ISK – av dåvarande finansminister Anders Borg 2012 har blivit en modern svensk succé.
Nära 4 miljoner svenskar har enligt den senaste statistiken sedan dess startat ett konto för sparande i aktier och fonder på ett betydligt enklare och smidigare sätt en den gamla vinstskattmodellen.
En låg årlig schablonskatt dras från kontot vilket sänkt trösklarna för sparande och även gjort det betydligt mer ekonomiskt förmånligt.
Fribelopp har införts i två steg
Från och med 2025 har även ett helt skattefritt belopp införts på 150 000 kronor som Dagens PS skrivit många gånger om tidigare.
En summa som utökades till 300 000 kronor i år vilket betyder att det bara är på sparpengar över det beloppet man behöver betala ISK-skatt.
Det är dock inte de justeringarna av ISK-skatten som Aktiespararnas nya vd Anna-Karin Jatko vänder sig mot.
Ny regler infördes 2018
Det handlar om en förändringar som gjordes 2018.
Fram till dess beräknades nämligen den årliga ISK-skatten rakt av som 30 procent av statslåneräntan.
Men på grund av att räntan under flera år var väldigt låg så införde den dåvarande regeringen med finansministern Magdalena Andersson ett fast påslag om 1 procentenhet på skatten för att undvika allt för låga skattesatser.
Föråldrad ISK-regel skapar onödig skattefälla
KOMMENTAR. Dela bolån ja. Dela aktiesparande nej. Så ologiskt ser regelverket kring ISK-konton ut för svenska hushåll trots en verklighet där de flesta
För 2026 innebär det exempelvis att statslåneräntan på 1,96 procent får ett påslag på 1,0 procent vilket gör att skatten beräknas som 30 procent av 2,96 procent.
På sista raden innebär det en ISK-skatt om 0,89 procent på allt kapital i år.
”Känns inte längre relevant”
”Om vi talar om ISK-reglerna så är vi i grunden nöjda med systemet men skulle vi gärna se att man kanske gick tillbaka till den tidigare sättet att beskatta”, säger nu Anna-Karin Jatko när ISK-kontot kommer på tal till Dagens PS.
”Alltså att påslaget som infördes i en lågräntemiljö tas bort, det känns inte längre relevant”.
”I fjol, när det första steget i det skattefria beloppet infördes var det ju vissa sparare som trots det fick högre skatt på grund av just räntepåslaget”, tillägger hon.
S vill höja ISK-skatten
Någon sådan reform har det dok inte flaggats för från politiskt håll.
Däremot har Mikael Damberg (s) bekräftat att partiet vill gå fram med en ny höjning av ISK-skatten.
”Vi tycker att de med mycket stora kapital på investeringssparkonto bör få en mindre skatterabatt. I vår budgetmotion föreslås att en tredje beskattningsnivå införs för innehav över 3 miljoner”, säger han till Dagen PS men avfärdar samtidigt att man redan bundit sig vid en särskild nivå på skatten.
Läs även: Höjd ISK-skatt kan vänta vid regeringsskifte – Dagens PS
