Meta har bränt 88 miljarder dollar på metaversum sedan 2020. Nu pekar nordiska förvaltare ut fiaskot som skälet till att marknaden vägrar lita på Mark Zuckerbergs AI-miljarder.
Zuckerbergs fiasko kostade 88 miljarder dollar och tynger hela AI-satsningen
Räkningen fortsätter ticka. Reality Labs, divisionen som bygger Metas VR-headset och smarta glasögon, gjorde en rörelseförlust på 4,62 miljarder dollar under andra kvartalet 2026. Intäkterna stannade på 431 miljoner dollar.
Bolaget förlorar alltså drygt tio dollar för varje dollar affärsområdet drar in.
Sedan Meta började särredovisa satsningen i slutet av 2020 har de samlade förlusterna nått cirka 88 miljarder dollar, motsvarande runt 840 miljarder kronor. Under 2025 ensamt försvann över 19 miljarder.
Marknaden bär på PTSD
Ivar Harstveit förvaltar Delphi Global och följer teknikbolagen tätt. Hans dom lämnar inget utrymme för tolkning.
”Den här satsningen på metaversum har misslyckats. Det var en av anledningarna till att Meta-aktien gick i diket förra gången”, säger han till Dagens Næringsliv och syftar på raset 2022.
Där blir hans bedömning obekväm för Meta. Harstveit menar att minnet av metaverse-förlusterna nu styr hur marknaden prissätter bolagets AI-satsning.
”Folk har lite PTSD efter det, posttraumatiskt stressyndrom, eftersom aktien störtade då. När de nu ska lägga massor av pengar på AI fruktar man det värsta”, säger han.
Siffrorna ger honom underlag. Meta guidar för kapitalinvesteringar på 125 till 145 miljarder dollar under 2026, mot 72 miljarder i fjol. Det är ungefär sju gånger vad metaversum kostade under sitt dyraste år.
Samtidigt har Mark Zuckerberg medgett internt att AI-utvecklingen går långsammare än väntat, och i april sparkades 8 000 anställda för att bära kostnaden.
Nordea kallar det fiasko
Robert Næss, investeringsdirektör på Nordea Fondene, är minst lika hård.
”Det har inte infriats. Det var ett kostsamt fiasko”, säger han till DN.
Næss räknar från 2019, alltså innan Meta började särredovisa affärsområdet, och landar därför högre än den officiella noteringen. Hans uppskattning är ungefär 100 miljarder dollar, nära en biljon norska kronor. Han ger ändå bolaget en delseger, eftersom forskningen bakom metaversum lade grunden för AI-positionen.
”De har vänt den forskningen till artificiell intelligens, men även där förlorar de pengar fortfarande”, säger Næss.
Meta är inte ensamt om att ha skrivit ner drömmen. Den norske miljardären Morten Klein lovade 2022 att satsa ”hundratals miljoner” på web3 och metaversum.
Moderbolaget Klein Group har enligt DN förlorat över 55 miljoner norska kronor på fyra år, och shoppingplattformen Qrtd är nedlagd efter förluster över 100 miljoner.
Zuckerberg vågade inte ens avliva flaggskeppet
Hur svag visionen blivit syntes i mars. Meta mejlade användarna att Horizon Worlds, den virtuella värld hela satsningen byggdes kring, skulle stängas i VR. Inom 48 timmar backade bolaget efter protester, och teknikchefen Andrew Bosworth lovade att plattformen blir kvar.
Ny utveckling har ändå upphört, och sedan 15 juni går det inte längre att bygga världar från ett headset.
I januari kapade Meta jobb i Reality Labs och stängde flera VR-studior. Enligt uppgifter till New York Times berördes mer än tio procent av divisionens 15 000 anställda, och över 1 000 tjänster försvann i metaverse-delen.
Det som säljer sitter istället på näsan. Meta och EssilorLuxottica sålde sju miljoner par smarta glasögon under 2025, mer än en tredubbling mot året innan.
Finanschefen Susan Li har sagt att VR-investeringarna ska minska kraftigt medan pengarna flyttas till bärbar teknik.
Harstveit har liten tilltro till headseten.
”Ju närmare du kommer verkligheten, desto falskare känns det. Det är för särskilt intresserade tills vidare”, säger han.
Slutsatsen är obekväm för alla som äger Zuckerbergs Meta. Till de 88 miljarderna kommer nu förlikningen på 17 miljarder dollar som bolaget accepterade i augusti, och en investeringsnota för i år som är större än allt metaversum kostat tillsammans.
Frågan är om marknadens tålamod räcker en gång till.
