Rykten om en sammanslagning mellan brittisk-svenska AstraZeneca och amerikanska Bristol Myers Squibb, värd nära 400 miljarder dollar, slog ned som en bomb i läkemedelsbranschen i förra veckan. Sedan dementerade en anonym källa till Reuters att det någonsin funnits en affär. Men bakgrunden till varför ryktet uppstod, och varför det spred sig så snabbt, säger desto mer om det pressade läge AstraZeneca faktiskt befinner sig i.
AstraZeneca-fusionen: "Det fanns aldrig någon affär" säger källa
I söndags rapporterade Financial Times att AstraZeneca och Bristol Myers Squibb under flera månader fört preliminära samtal om en sammanslagning. Resultatet skulle bli ett bolag värt nära 400 miljarder dollar, världens fjärde största läkemedelskoncern.
Nyheten fick AstraZeneca-aktien att falla så mycket som 9 procent på måndagen, medan Bristol Myers steg 6 procent.
Anonym källa dementerar
Igår, onsdag, dementerade en högt uppsatt källa uppgifterna till Reuters: ”Det finns ingen affär mellan AstraZeneca och BMS. Det fanns aldrig någon affär att göra, och det pågår inga diskussioner mellan bolagen.”
Som ett resultat av detta återhämtade sig AstraZeneca-aktien delvis. Medan Bristol Myers föll tillbaka 3,6 procent.
Vad är det som pågår?
Varför är läget så komplicerat? Delvis handlar det om ren affärslogik som gjorde ryktet svårtolkat från början.
Analytiker på Jefferies ifrågasatte den strategiska poängen och skrev att AstraZeneca inte är ett bolag som behöver ”finansiell ingenjörskonst”. Bolaget växer redan snabbt på egen hand.
Överlappande portföljer
Citi kallade ryktena en ”överraskning” med tanke på AstraZenecas starka forskningsportfölj. Samtidigt hade de båda bolagen betydande överlappning inom cancerläkemedel.
AstraZenecas onkologiverksamhet stod för runt 25 miljarder dollar i intäkter förra året, nära hälften av bolagets totala omsättning. Detta hade sannolikt dragit till sig hård konkurrensgranskning om en affär gått vidare.
Offentligt uttalande krävs
En annan komplicerande faktor är att brittiska marknadsmissbruksregler i praktiken kräver ett offentligt uttalande så fort förhandlingar av den här storleksordningen pågår aktivt.
Vilket enligt en källa till PharmExec är en del av förklaringen till det ovanligt kategoriska dementiet.
Starkare koppling till USA
Den djupare bakgrunden är AstraZenecas allt starkare band till USA. Bolaget har under det senaste året meddelat 50 miljarder dollar i amerikanska investeringar, ingått ett prisavtal med Trumpadministrationen för att slippa läkemedelstullar, och noterat sig på New York-börsen.
Enligt brittiska Times har vd Pascal Soriot till och med övervägt att flytta bolagets primärnotering från London till USA.
Samtidigt brottas Bristol Myers med så kallade patentklippor för storsäljarna Opdivo och Eliquis redan 2028, vilket ger bolaget starka skäl att själv leta efter tillväxt genom förvärv.
Fler frågor än svar
Läget just nu är svårt att få ett grepp om. Dementin har tagit hand om de aktuella ryktena, men orsakerna bakom finns kvar.
Bristol Myers patentklippor 2028 skapar ett fortsatt tryck på bolaget. Och AstraZenecas allt djupare koppling till USA fortsätter att växa.
Det är fullt möjligt att just kombinationen AstraZeneca-Bristol Myers är avfärdad för gott. Men branschanalytiker pekar ofta ut läkemedelssektorn som mogen för fortsatt konsolidering.
