All inclusive i molnen är ett minne blott. Nu vill EU-politiker leka hjältar och lanserar idén om gratis handbagage – men det kommer bara skapa bråk, förseningar och svettiga gate-kaos. Perfekt Weekends redaktör Viggo Cavling reder ut varför vi borde tacka lågprisbolagen istället. Inget är nämligen “gratis” i ett flygplan.
Krönika: Gratis handbagage – ja tack, om du gillar kaos


Mest läst i kategorin
Omelett, rödvin och en dröm i molnen
När jag var liten och bodde i det högsta HSB-huset på Rosengård flög vi knappt alls. Pappa var ibland på affärsresa och när han kom hem berättade han om en drömvärld: flygvärdinnan serverade omelett och en liten flaska rödvin, pappa lutade sig tillbaka och såg avslappnad ut. Allt ingick. All inclusive i molnen. Prislappen var förstås gigantisk, men vad gjorde det – företaget betalade ju med oskattade pengar.
Pappa dog när jag var 13 år. Då förändrades min värld. Och allt annat.

Low cost – en revolution i luften
Vi fick mer av EU, och där fanns det flygbolag som inte var statligt ägda “national carriers”. Konkurrenter till SAS, Lufthansa och Air France, med en annan affärsmodell. Ryanair kom och lärde oss att det fanns något som hette low cost. Många som var vana vid det gamla protesterade. Men vi som aldrig varit i luften ville testa. Och så fick Europa en ny karta för arbetskraften.
Polska snickare började arbeta i Storbritannien. Spanska tekniker började jobba på Irland och hjälpa konstiga dataföretag som etablerat sig där av skatteskäl. Nej, det är ingen slump att Intel, Oracle, Salesforce, Amazon, Tencent, Google, Apple, Meta och IBM finns på den gröna ön. Utan Ryanair och Easyjet skulle de vara någon helt annanstans.

Betala för ditt handbagage
Ja, plötsligt kunde en hel skolklass flyga till London billigare än SL-biljetten till Arlanda. Men vin och omelett? Nej du. Nu fick man betala dyrt för en mikroskopisk baguette och halva väskan fick inte ens följa med utan avgift. Och vet du vad – det var kanske bra.
Vi lärde oss att fri konkurrens betyder att du får exakt vad du betalar för, varken mer eller mindre. Vill du släpa runt på en kabinväska som är lika stor som en normal packning för en månad? Varsågod, men betala extra för det. Det är det som gör att boarding går att genomföra på under 30 minuter istället för tre timmar.
Kabinväskelobbyn i Bryssel
Men nu har alltså några politiska hjältar i Bryssel – vi kan kalla dem kabinväskelobbyn – fått för sig att gratis handbagage är vägen till lycka. Alla ska ha rätt att ta med en väska stor som en minigris ombord, utan att betala en krona extra. Matteo Ricci heter den italienske sossen i EU-parlamentet som lagt förslaget. Själv flyger han säkert business och slipper se verkligheten när vi vanliga dödliga stångas i mittgången.
Låt mig berätta vad som händer: alla tar med sig en kabinväska. Okej. Men hyllorna är lika små som innan. Tre minuter efter att boarding öppnat är det fullt. Då börjar bråken: “Vems väska ska checkas in? Vem blir sen? Vems ansikte blir viralt på TikTok för att hen vägrar?”

Tacka Ryanair för punktligheten
Och så står vi där och drömmer om 1980-talets all inclusive-flyg med omelett och fri sprit medan boardingpersonalen torkar svetten från pannan. Ryanair är världens mest lönsamma flygbolag eftersom de är bäst på turnarounds. Om alla har små väskor så hinner man landa planet, få ut alla ur kabinen, in med ett nytt gäng och lyfta på 20 minuter.
Handbagage som är gratis kostar ändå
Jag säger som min gamla granne på Rosengård brukade muttra: allt som är gratis kostar ändå. I det här fallet kostar det tid, nerver och försenade avgångar. Ska EU nu prompt peta i handbagagen kan de åtminstone fixa EN gemensam standard som fungerar i verkligheten.
För vet du vad – jag har flugit oräkneliga gånger med Ryanair och de andra lågprisbolagen. Ingen ombord klagar. Vi vet vad vi betalar för. Och vi vet vad vi slipper: dyra biljetter som bara rika har råd med.
Så låt kabinväskelobbyn packa ihop. Låt flygbolagen göra det de är bäst på – och låt oss själva välja hur mycket vi vill betala för vår frihet i luften.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.