Äntligen försvinner en av de dummaste pålagorna: dansbandskatten

Läs även: Kafékedjan granskas efter 30 matförgiftningsfall

z

I Sverige beskattas konserter med sittande publik med 6 procent moms. Men om publiken dansar – till dansband i en folkpark eller techno i en källare på Stureplan – då gäller 25 procent. Denna regel har i praktiken bestraffat dansande människor, oavsett om de heter Agneta i Arvika eller Amanda på Östermalm.

Det är orimligt, har både kulturarbetare och skattejurister hävdat i åratal. Nu verkar regeringen äntligen lyssna. Och det är inte en dag för tidigt.

Vad säger branschen om dansbandskatten

Nina Andersson, vd för Folkets Hus och Parker, jublar över regeringens besked:
“Det här kommer göra enorm skillnad för våra arrangörer, och inte minst för publiken som får tillgång till mer och bättre levande musik.”

Även Visita har varit tydliga i sin kritik. De menar att den högre momssatsen snedvrider konkurrensen och slår mot både småföretag och hela evenemangssektorn:
“Det visar på en bristande förståelse för hur kultur faktiskt konsumeras i det moderna Sverige.”

Läs även: Sturecompagniet förlorade i Högsta domstolen

Bert Karlsson: “De vill att folk ska röra på sig – och så beskattar de det”

Få har varit så högljudda i denna fråga som Bert Karlsson. Den tidigare skivbolagsdirektören och entreprenören har i decennier drivit opinion mot det han ser som ett politiskt haveri:
“Äntligen, nu försvinner en av de dummaste skatterna. De vill att folk ska röra på sig och så när de gör det blir de beskattade. Det är socialdemokraterna som hittade på detta för att skydda Folkets park. De var skattebefriade förr och så var det skatt på konkurrenterna. Vi gjorde protester mot skatten när jag satt i riksdagen, vi körde upp en massa dansband som spelade utanför riksdagen men det hände ingenting.”

,Det förakt mot landsbygden och folklig kultur som Bert talar om har också blivit en symbolisk stridsfråga. Sverigedemokraterna har drivit frågan hårt, med partiledaren Jimmie Åkesson som kallat momsskillnaden för “en kulturell klassmarkör”.

Kan klubbdöden bromsas?

Men det handlar inte bara om landsbygdens parker. I Sveriges storstäder har klubbdöden pågått i det tysta. En kombination av pandeminedstängningar, ökade säkerhetskrav, hyreshöjningar – och just den förhöjda momssatsen på dans – har fått många nattklubbar att stänga för gott.

Att nu även huvudstadens nattklubbar omfattas av sänkningen kan bli det trendbrott som många i branschen längtat efter.

Från Rättvik till Stureplan

När regeringen nu signalerar att danstillställningar – oavsett genre, ort eller publik – ska beskattas lika, kan det tolkas som mer än ett skattebesked. Det är ett uppbrott från en kulturpolitik som i decennier gynnat elitens konstformer på bekostnad av det folkliga och dansanta.

Det innebär att dansband i Rättvik och DJ:s på Stureplan snart får samma förutsättningar. Och kanske att politiken till sist förstått att det är lika mycket kultur i en buggtakt på landsbygden som i ett house-drop på Östermalm.

En ny rytm i kulturpolitiken?

Om beskattning speglar ideologi, så är detta ett rytmiskt skifte. En ny syn på vad kultur är – och för vem den ska finnas. Och med lite tur kanske den här förändringen inte bara räddar sommarens folkparker, utan också höstens klubbnätter.

För när människor får dansa – utan att staten sätter krokben – kan mycket börja röra på sig igen.

Källor: Folkets Hus och Parker, Aftonbladet Debatt, Expressen Debatt, Riksdagen