Mikroplaster på insidan – vad gör de med vår kropp?

Så tar sig mikroplaster in i kroppen

Mikroplast tar sig in i människokroppen genom tre huvudsakliga vägar:

• Via mat och dryck: Vi får i oss mikroplaster genom förorenad mat och dryck, särskilt från vattenflaskor och livsmedelsförpackningar av plast.
• Genom inandning: Mikroplastpartiklar finns i luften vi andas, särskilt inomhus där plastfibrer från textilier och andra källor cirkulerar.
• Via huden: Vissa mikroplastpartiklar kan absorberas genom huden, till exempel från kosmetika och hygienprodukter som innehåller mikroplaster.

Plast i hjärnan

Svenska forskare har hittat mikroplaster i blod, lungor och hjärnan. Internationellt har forskare även funnit plastpartiklar i plack i halspulsådern. Enligt BBC kopplades dessa fynd till högre risk för stroke och hjärtinfarkt.

I en annan studie hade personer med demens upp till tio gånger mer plast i hjärnan än friska individer.

“Vi blev chockade”, säger Matthew Campen, professor i toxikologi vid University of New Mexico, som ledde forskningen.

Han menar att hjärnan är särskilt utsatt eftersom den innehåller mycket fett och har svårt att rensa bort främmande ämnen. Vid demens blir situationen ännu värre då blod-hjärnbarriären försämras, vilket gör det lättare för plastpartiklar att ta sig in.

Forskare misstänker även att mikroplaster kan skapa långvarig inflammation i kroppen och på sikt äventyra organens funktion. Enligt BBC finns även indikationer på att de minsta plastpartiklarna, så kallade nanoplaster, kan ta sig in i cellerna och störa deras normala beteende. Dessutom pekar studier på att vissa plastpartiklar kan bära med sig miljögifter eller påverka kroppens hormonsystem.

Forskare i Kina har dessutom hittat mikroplaster i ben och muskelvävnad. En möjlig konsekvens enligt forskarna är nedsatt fysisk funktion eller långvarig inflammation som kan belasta organen.

Läs också: Topplistan – de rikaste länderna i Europa. Dagens PS

Många olika typer av plast

Forskarna är överens om att mycket återstår att förstå.

“Det är inte asbest”, säger Fay Couceiro, professor i miljöföroreningar vid University of Portsmouth.

“De kommer inte att orsaka någon specifik skada omedelbart, men det är mer troligt att de kommer att skada dina celler och belasta ditt allmänna välbefinnande, vilket gör att du är mer benägen att bli sjuk”, tillägger hon.

Samtidigt ser vi redan effekter i havsmiljöer.

“Vi ser hur djur svälter med magarna fulla av plast. Det påverkar hela näringskedjan när mikroplasten vandrar uppåt från ett djur till ett annat”, säger Blidberg.

En annan utmaning är att plast inte är ett enda ämne.

“Det finns många olika typer av plaster, alla med olika sammansättningar som bryts ner i olika former och fasonger”, säger Verena Pichler, docent i farmaceutisk kemi vid universitetet i Wien, till BBC.

“Termen mikroplast fångar inte variationen i det vi har att göra med”, tillägger hon.

Forskare arbetar nu för att ta reda på hur mycket plast våra kroppar kan tåla innan riskerna blir för stora. Tills dess pekar experterna på att vi kan minska vår exponering genom att välja bort plastförpackningar när det är möjligt.

Läs även: Tullarna Trump talade om – men aldrig införde. Dagens PS

Läs även: “Alla blir förlorare” – men svensk ekonomi ser ändå ljus ut. Dagens PS