Potatisen gör bara sitt jobb. Den reagerar på ljus, värme och fukt, precis som den alltid har gjort. Ändå skyller vi på dålig kvalitet när den börjar gro som om våren kommit för tidigt. Sanningen är mindre dramatisk och betydligt mer irriterande.
Potatisens hemliga signaler – så vet du att något är fel
Det är nästan alltid vi själva som har ställt den fel, lagt den i plast eller trott att kylskåpet är en trygg plats. Potatisen ljuger inte. Den signalerar bara att den vill ha det svalt, mörkt och ifred.
Läs även: Kockarnas hemlighet: detta ska alltid ner i vattnet med potatis
Potatisens tre grundkrav
Potatis är ingen diva, men den är konsekvent. Den vill ha mörker, svalka och torr luft. Missar du någon av de tre börjar den protestera. Ljus gör potatisen grön och bitter. Värme väcker groddarna. Fukt leder till mögel och förruttnelse. Ändå hamnar potatisen ofta i ett varmt köksskåp bredvid spisen, inslagen i plast som om den vore rädd för syre.
Den optimala temperaturen ligger runt några få plusgrader upp till tio. Inte kylskåp kallt, då omvandlas stärkelsen till socker och smaken blir märkligt söt. Inte rumstempererat heller, om du inte vill odla eget.
Jordkällaren som blev klickbete
På nätet cirkulerar just nu artiklar om den så kallade erdmieten. En uråldrig metod där potatis lagras i jord, halm och kyla. Det fungerar utmärkt. Det har fungerat i flera tusen år. Det är också helt opraktiskt för den som bor i lägenhet och redan kämpar med att få plats med dammsugaren.
Att presentera detta som ett nytt kökstrick är ungefär som att kalla vedeldning för en innovation. Charmigt, men inte särskilt användbart i vardagen.
Läs även: Potatisbrist – ännu ett tecken på Rysslands kris?
Så gör du utan trädgård och spade
För de flesta räcker det långt med ett ventilerat skafferi, en sval hall eller en källare. Använd papperspåse, tygsäck eller kartong. Aldrig plast. Lägg gärna ett äpple bredvid om du vill bromsa groddarna något, men förvänta dig inga mirakel. Potatis är envis.
Viktigast är att inte blanda potatisen med lök. De två tillsammans är en snabbkurs i förruttnelse.
När groddarna ändå dyker upp
Små groddar är inget skäl till panik. Skär bort dem och fortsätt laga mat. Men när potatisen blivit mjuk, grön eller ser ut att ha planer på ett eget liv är det dags att släppa taget. Allt går inte att rädda. Inte ens med kärlek.
Slutsats
Potatisen är ärlig. Den berättar exakt hur du har behandlat den. Lyssna på signalerna så slipper du både groddar och dåligt samvete. Det är billig terapi, och betydligt godare.
