Forskare slår larm: Ljud kan skada kropp och hjärna

Hjärnan går upp i varv hos ljudkänsliga

Shepherds forskning visar att ljudkänsliga hjärnor reagerar kraftigare på alla typer av ljud – inte bara de som upplevs som hotfulla.

”Deras hjärnor tenderar att växla upp oavsett om det är ett hotfullt ljud eller inte”, säger han.

Förklaringen verkar ligga i ett särskilt område i hjärnan – den mediala knäkroppen – som fungerar som ett slags ljudfilter. Hos ljudkänsliga personer är detta filter sämre, vilket gör att hjärnan bombarderas med intryck som andra människor automatiskt sållar bort.

Sömnproblem, ångest och sämre hälsa

Men det stannar inte vid irritation. Flera studier visar att ljudkänslighet hänger ihop med sämre sömnkvalitet, högre stressnivåer och ökad risk för psykisk ohälsa.

I en kinesisk studie från 2021 följde forskare 500 vuxna under en vecka. De upptäckte att ljudnivån i sig inte påverkade sömnen. Däremot sov de ljudkänsliga deltagarna sämre, kände sig tröttare och hade sämre humör dagen efter.

I en annan studie, ledd av Stephen Stansfeld vid Queen Mary University of London, undersöktes 2 398 män i Wales som utsattes för trafikbuller. 

Resultatet? De som var ljudkänsliga hade en tydligt högre risk att drabbas av långvarig ångest och depression.

Ärftligt – men också något som kan växa fram

Varför vissa blir mer ljudkänsliga än andra är ännu inte helt klart. Men enligt en tvillingstudie från Finland verkar det ofta vara ärftligt. Andra kan utveckla känsligheten över tid – särskilt om man lever i bullriga miljöer, menar Elvira Brattico, neuroforskare vid Aarhus universitet i Danmark.

Dessutom är ljudkänslighet vanligare hos personer med ångest, autism och schizofreni. Det kan också uppstå efter en hjärnskada.

Svårt att vänja sig vid ljud – men det finns hjälp

Till skillnad från andra störningsmoment är ljud något vi sällan kan välja bort. Och för ljudkänsliga är det extra svårt att vänja sig.

”Det är väldigt svårt, jämfört med någon som inte är ljudkänslig, att faktiskt vänja sig vid ljud och avtrubba reaktionen”, säger Stansfeld.

Det finns inga enkla lösningar. Däremot kan terapi, medicinering och musikterapi hjälpa. Brattico rekommenderar lugn musik med få instrument, som barock- eller renässansmusik. För vissa kan även konstterapi lindra.

Och tills världen blir tystare får man göra vad man kan:

”För mig var det öronproppar, hörlurar med jazz och en handduk runt huvudet som hjälpte – lite i alla fall”, skriver artikelförfattaren Katarina Zimmer. 

Läs också: Hörseln i farozonen: Larm om brusreducerande lurar. Dagens PS