Jag erkänner. Jag har själv delat en artikel utan att öppna den. Rubriken var så skarp, så rolig, så provocerande – att jag kände mig smart bara av att trycka på dela. Men forskningen visar att jag inte är ensam. Tre av fyra delar nyheter på Facebook utan att läsa texten. Frågan är vad det gör med vårt förstånd och vårt flöde.
Därför luras vi av rubriker – och delar utan att läsa


Mest läst i kategorin

Rubriken som fälla
En vanlig dag möter du hundratals rubriker. Bara Dagens PS förstasida har runt femtio. Sen adderar du dina vänners Facebook-delningar och de där pushnotiserna som plingar när du egentligen bara vill kolla vädret. Ingen människa hinner läsa allt. Så vi nöjer oss med rubrikerna. Och visst, det känns smart. Tidseffektivt. Kanske rentav lite… intelligent.
Problemet är att rubrikerna är skrivna för att locka, inte för att förklara. På engelska heter det hedlines (headlines + editor), i Sverige kanske vi borde kalla dem ”tittbriker”. För det är vad de flesta gör: tittar, delar och kommenterar. Punkt.
Läs även: Fem samtalsämnen som lyckliga par aldrig hoppar över
Facebooks mörka statistik
En studie publicerad i Nature visar att 75 procent av alla rubriker som delas på Facebook aldrig blir klickade på. Inte ens av den som delar dem. I praktiken innebär det att dina mest engagerade vänner i flödet – de som skriver romanlånga kommentarer om samhällsutvecklingen – ofta inte ens har läst artikeln de kommenterar.
En ny jättestudie i Nature Human Behaviour (2025) som SvD skriver om bekräftar samma sak. Forskarna analyserade 35 miljoner Facebookposter och såg att ”shares without clicks” – eller SwoCs – står för runt 75 procent av alla delningar. Särskilt tydligt var det för politiskt laddade rubriker. Konservativa användare delade dessutom felaktiga nyheter i mycket högre grad än liberala. Slutsatsen är brutal men enkel: rubriken och den lilla ingress-snackisen är det som styr vad vi delar, inte innehållet i texten.
Läs även: Viggos resdagbok: Hemma igen!

När rubriken äter upp texten
Och även när vi faktiskt läser vidare sitter rubriken kvar som ett klistrigt filter. Studier i Journal of Experimental Psychology visar att ändrar du rubriken förändras också vad folk tror sig förstå av exakt samma text. Rubriken styr vår tolkning mer än innehållet.
Det är därför faktagranskare som fullfact.org gång på gång kan visa exempel där rubriken och texten nästan säger motsatser. Till och med respekterade medier gör sig skyldiga. Ja, även svenska tidningar. Fråga vilken krönikör som helst – ofta är det redaktören som satt rubriken, och skribenten kan stå och skämmas för något hen aldrig skrev.
Nyhetsdieten som inte gör skillnad
Här kommer ännu en överraskning. En studie i Humanities and Social Sciences Communications (2022) testade vad som händer om man tar en veckas ”nyhetssemester” i USA eller två veckors ”nyhetsfrossa” i Polen. Resultatet? Ingenting. Varken polarisering, välmående, politiskt deltagande eller kunskap förändrades. Forskarna konstaterade att nyheter bara utgör tre procent av vår totala internetanvändning – resten är sociala medier, sport, recept och kattklipp. Så att öka eller minska dosen nyheter hade helt enkelt för liten effekt för att märkas.
Den falska intelligensen
Så, tillbaka till rubriken. Nej, människor som delar rubriker utan att läsa är inte mer intelligenta. Det finns inga sådana studier. Däremot finns det gott om forskning som visar hur lätt vi luras av rubriker, hur ofta vi delar utan att klicka, och hur svårt det är att särskilja falska nyheter från riktiga. Ett ganska tungt skäl att inte nöja sig med rubriken.
Så nästa gång du vill verka smart genom att dela en artikel utan att öppna den: tänk ett varv till. Intelligens sitter inte i snabba klick. Den sitter i att faktiskt läsa.

Perfect Weekend Guide: Så undviker du att bli en SwoC:are
- Läs tre meningar innan du delar
Öppna artikeln och läs åtminstone inledningen. Du hinner – lovar. - Kolla alltid källan
Är det en seriös tidning eller en blogg som luktar kattlåda? Googla snabbt. - Vänta fem minuter innan du trycker på dela
Om rubriken fortfarande känns värd att sprida efter en kort paus, då är det större chans att du faktiskt står för det du delar.
Läs även: Evigt liv – “fullkomlig idioti” eller framtidens hälsa?

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.