1911 byggdes Valkyrian, en magnifik mahognypjäs som med sina dryga 10 meter var en mycket exklusiv yacht som bara de mest välbeställda i samhället hade råd med.

ANNONS

Som nybliven medlem i Träbåtssällskapet Skeppsmyra i Gröndal förra året fick vi “Valkyrian” som granne. Med en folkbåt från 1964 på 7,60 meter fick vi nästan mindervärdighetskomplex bredvid denna fantastiska farkost.

När Valkyrian ligger på land och blottar hela buken ser man hur mäktig hon är. En mahognypjäs med en längd på 10,6 m och en på bredd 2,05 m. Nästan lång som ett skepp. Ni kan tänka er hur hon uppfattades när hon sjösattes 1911. Madonna!

Valkyrians akterparti
Ibland är det legitimt att prata om äldre damers akterparti. Speciellt vackra mahognydamer. (Foto: Martin Prieto Beaulieu)

Efter sjösättning nummer 111, i nådens år 2020, vågade jag mig fram för att fråga om jag kunde gå ombord. Med försiktiga steg gick jag ner i Valkyrian. Det var som att stiga ner i en annan tid, historien fanns på vägarna och sedan var det upp till inlevelseförmågan att känna vingslagen från svunna tider.

Toner från svunnen tid

Hör du musiken från den gamla grammofonen. Kan du se kapten Kroplien och sin vackra fru Matilda? – Skål kära fru!

Väl nere i ruffen fick jag höra hela historien om Valkyrian. Den ständiga renoveringen, detaljer i inredningen och mycket mer om träbåtar, den flytande kulturarvet och människorna. Det blev ett riktigt givande samtal.

Däcksdetaljer på Valkyrian
Alla detaljer har sin egen historia. Här ser vi vackra däcksfönster på Valkyrians fördäck. Bakom varje detalj finns CG Petterssons tanke. (Foto: Martin Prieto Beaulieu)

En sak som fastnade i mina tankar var frågan om vad som krävs för att hålla Valkyrian i form. Det kostar en massa tid och resurser att hålla en veteran i brukbart skick. Bra båtbyggare hittar man inte lätt och de kostar en förmögenhet att låta dem underhålla, laga eller renovera. Är veteranbåtshobbyn bara för dom rika?

Hur värderar man en historiskt unik båt?

Det andra handlar om hur man värderar en historisk träbåt? Museer sätter en del kriterier, samlare och entusiaster andra för att värdera en veteranbåt. Proveniensen är viktigt, skicket men också båtens biografi eller livshistoria (Life-history), begrepp som används inom arkeologin.

Kan man verkligen prissätta en unik båt? Hur försäkrar man en båt som är en del av vårt kulturarv? Vilka kriterier i så fall ska användas som försäkringsgrunder?

Engagemang med ett stort gemensamt intresse – oavsett bakgrund

Dessa frågor och många fler borde vi prata om oftare. Den flytande kulturarvet hålls flytande av engagerade människor från alla samhällsklasser. En del vill bara segla en del andra är ute efter hela paketet som det innebär att ha en träbåt.

Valkyrian
Vill man upprätthålla Valkyrian i det fina skick hon är behövs ett löpande engagemang och brinnande intresse för den svenska kulturskatten. (Foto: Martin Prieto Beaulieu)

Gemenskapen, traditionerna, miljöerna, hantverket, ljudet och lukterna, och framför allt människorna. En del skulle klyschigt säga att det handlar om en livsstil!

ANNONS
ANNONS

När knäna är slut för länge sedan blir det allt svårare att krypa under båten. Det är många timmar som krävs för att hålla båten flytande och i originalskick. Ett intresse som kanske inte delas av andra familjemedlemmar. Hur gör man då för att säkra förnyelsen i besättningen?

Vackra Valkyrian har bara haft tre ägare på 110 år

Valkyrian är över hundra år och endast haft 3 ägare. Den första var den legendariska konstruktören själv C.G. Pettersson, den andra Torsten Kroplien och den tredje och nuvarande ägare familjen Sundeman. Ja, familjen Sundeman, för att Valkyrian har gått i arv från far till son sedan 1912.

Det innebär 110 år i samma familj! Familjen har medvetet ansträngt sig för att bevarat allt från minsta detaljnivå till den stora helheten som konstruktion och design. Valkyrian är aldrig ombyggd, aldrig ändrad. Något unikt är även att hon har kvar sina originalsegel med mast och beslag från 1910.

Om vi tar det från början så byggdes båten med ritningsnummer 192 som senare skulle döpas till Valkyrian på Nymans Verkstäder i Uppsala 1910. Konstruktören och beställaren var samma person, C.G. Pettersson.

Valkyrian sjösättning 1911
Valkyrians sjösättning 1911. Foto från familjen Sundeman.

Årets skönhetspris i Kiel 1910

Pettersson ställde ut båten på båtmässan i Kiel 1910 där hon vann årets skönhetspris, berättade farfar Ivar.

Båten såldes 1911 till Torsten Kroplien (1874–1959) vars fru Matilda Karolina Vilhelmina Keyser (1875–1948), som var operasångerska. De döpte henne till “Valkyrian”. Namnet var inspirerad av Richard Wagners opera Valkyrian vars huvudkaraktär Brünnhilde var en valkyria.

På Wikipedia står det “… Valkyriorna var enligt den nordiska mytologin Odens (Wotans) budbärarinnor. Valkyriorna förde från slagfältet med sig de stupade hjältarna till Valhall, gudarnas boning.”

En passande namn numera då det krävs en hjälte för att ta sig an “Mahognydamen”. De får står dock oskrivet var nuvarande hjälte slutligen hamnar.

Hos en tandläkarfamilj

Tandläkarna tjänade tydligen lika bra då som nu, Ivar Sundeman född 1877 och tandläkare, köpte Valkyrian 1912. Ivar hade tänkt sig en mindre båt men fick Valkyrian i famnen. Och denna skönhet kunden han inte motstå.

Ivar behöll namnet men han käraste Anna Sundeman kallade henne för “Älskarinnan”. Historien om det döljer sig i att, Ivar skulle vara på ett styrelsemöte men infinner sig ej, varav en i styrelsen går hem till makarna Sundeman och frågar efter Ivar varav hans hustru utbrister: ”han är hos hans älskarinna”

ANNONS
ANNONS
Valkyrian 1912
Familjen Sundeman och Valkyrian till sjöss 1912. Notera den snygga jollen Ajatuss på släp. Även den finns kvar. Ett unikt kulturarv. (Foto: Familjen Sundeman)

Styrelsemedlemmen beklagar att Ivar tagit till sådana fasoner, varav Anna Sundeman utbrister: ”Nej den i mahogny”

Ivars son Sven Sundeman, som även han skulle bli tandläkare, övertog Valkyrian 1939 som 17-åring(!) och kom att kalla henne för “Valkan”. Sven såg till att “Valkan” fick den bästa vården en träbåt kunde få hos Helge Nilssons varv i Stenvik på Alnö vid Sundsvall.

Ivars sonson, Jon Sundeman, bröt delvis familjetraditionen och blev arkitekt istället för tandläkare. Men Jon övertog Valkyrian 1993 och kom att kalla henne för “Släktoket”. Ja ett “ok” för att det är krävande på alla sätt att hålla den då närmare 80-åriga “Mahognydamen” i originalutförande och i vattnet.

Tusentals timmars arbete och lika många riksdaler för att inte prata om vedermödorna det innebär att inte bryta traditionerna och behålla henne inom familjen.

Historierna som ger extra krydda

Det är historien, detaljerna och tingen som ger upplevelsen och känslan av historiens vingslag en extra krydda.

Till exempel; vid köpet 1911 ingick en flaska punsch och fyra glas med båtens namn inristade och dessa finns kvar idag. Skeppsuret som Torsten Kroplien behöll som minne vid försäljningen 1912 lämnades åter 2005 av Torsten Kroplien barnbarn, Hans Kroplien och den hänger på sin plats ännu idag.

Valkyrian originalglas
I mitten av bilden ser vi Valkyrians etsade originalglas från 1911 som används fortfarande ombord. (Foto: Familjen Sundeman)

Kan det vara så att Valkyrians plymjolle Ajatuss som såldes vidare 1958 är den som köptes tillbaka 2008? En spännande tanke och ni kan föreställa er alla historier som finns kring Valkyrian efter 111 år.

Originaljollen till Valkyrian
Jollen Ajatuss som familjen hade på släp 1912 finns kvar. (Foto: Martin Prieto Beaulieu)

Vem kommer ta över släktarvet?

Frågan jag ställer mig idag är vem i nuvarande familjen Sundeman kommer ta stafettpinnen i framtiden när en valkyria hämtat Jon? Vems av Ivars barnbarnsbarn kommer att säkra kontinuiteten och bära ‘släktoket’?

Valkyrian blev K-märk av Sjöhistoriska Museet 2009 med motiveringen att Valkyrian är ett välbevarat exemplar av första generationen fritidsbåtar. Interiör och exteriör är original.

K-märkt och väldokumenterat

Väldokumenterad och medvetet underhållen med samma hantverkstraditioner som när den byggdes i nyskick, något som är extremt ovanligt. Dess unika och intressanta biografi med få ägare som lagt ner enormt arbete för att bibehålla båtens höga kulturhistoriska värde.

ANNONS
ANNONS

Men K-märkningen ger inga garantier för att nödvändiga resurser finns att tillgå, eller kunskaper och faciliteter som krävs för att förvalta denna släktklenod och kulturarv för framtida generationer. Det är ingen tvekan att vi måste göra mer för våra gamla båtar.

Det finns olika förslag som till exempel rotavdrag för träbåtsrenovering.Ett annat förslag är att få till så att klassiska svenska varv och konstruktörer står på UNESCOs världsarvslista. Ett tredje som organisationen Båthistoriska Riksförbundet (BHRF) arbetar med är att ändra kulturmiljölagen för att stärka skyddet av den flytande kulturarvet.

Hos Annell där bara det bästa är gott nog

Valkyrian kom till Gröndalsvarvet 1998 för att senare lämna varvet 2007. Hon kom dock tillbaka till vintern 2011. 2020 lämnade Valkyrian åter Träbåtssällskapet Skeppsmyran för att ligga på den anrika båtklubben Heleneborgs Båtklubb, HBK, vid Pålsundet i centrala Stockholm.

Idag är hon hos Annell Båtbyggeri AB för köl och bottenrenovering. Hos Annells nöjer man sig bara med det bästa, både hantverk och material. Till slut hittade man ämnet för kölen i Danmark, en 10,5 meter oskarvad och kvistfri ekstock.

Valkyrian bottenstock
Efter 110 år är det dags att byta köl och sambord. Hos mästaren Anders Annell blir Valkyrian uppdaterad med det bästa branschen kan ge henne. (Foto: Martin Prieto Beaulieu)

Kölen har ändrats något över tid, men nu får den tillbaka sin ursprungsdesign, såsom C.G. Pettersson ritade den, till och med pärlan som originalkölen har på sin insida återskapas.

Valkyrian hos Annell Båtbyggeri
Annell hittade till slut rätta ämnet för kölen i Danmark, en 10,5 meter oskarvad och kvistfri ekstock. (Foto: Martin Prieto Beaulieu)

Du kan följa arbetet på Valkyrians facebooksida eller på instagram under benämningen “mahognydamen”

Fler klassiska båtar av CG Pettersson:

Charmig klassiker överlevde mot alla odds. Dagens PS

Handslaget som räckte i generationer. Dagens PS

Göteborgsyachten Silva – från vrak till drömbåt. Dagens PS