Dagens PS

Hisnande seglingsupplevelse med isjakt i över 100 knyck

Isjakt av XV-klass glider fram över isen. (Foto: Ulto)
En isjakt av XV-klass glider fram över isen. (Foto: Ulto)
Edvard Lundkvist
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 22 jan. 2022Publicerad: 22 jan. 2022

Människor har åtminstone seglat på isar sen 1600-talet och den fartfyllda vinteraktiviteten har fångat folks intresse världen över. Med hjälp av den segelförsedda och ofta trehjulingsliknande isjakten kan förarna ibland nå hastigheter över 100 kilometer i timmen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Den som sett en isjakt fara fram vet att går undan när vindarna ligger på och det är rätt underlag. När isarna har lagt sig och vindarna viner så är det inte helt ovanligt att få syn på en isjakt i närheten av en svensk strand.

Med rätt förutsättningar når isjakterna hastigheter över 100 kilometer i timmen eller motsvarande 54 knop.

Isjaktens historia

De första avbildningarna av issegling härstammar från Nederländerna på 1600-talet. Där handlar det om seglebåtar med medar fastsatta i skrovet.

Issegling för skojs skull ska ha pågått i Nordeuropa sedan 1800-talets mitt och populariserades i samma tid som intresset för fritidssegling tog fart.

Segelsällskapen runt Östersjön, i Nederländerna och i Nordamerika stod för bygget av de första storjakterna vilket var de första isjakterna som användes för issegling för nöjes skull.

Svartvit bild av storjakter uppradade på isen.

Storjakter, en av flera klasser av isjakter, uppradade på isen. (Foto: Bundesarchiv)

Issegling i Sverige

ANNONS

I Sverige organiseras tävlingar i issegling bland annat av Svenska Isseglarförbundet som är medlemmar i Riksidrottsförbundet.

Organisationen bildades 1906 och har sitt säte i Gustavsberg. På deras hemsida kan man lära sig mycket om idrotten och om hur man kommer igång med issegling.

Där kan man bland annat läsa om spektakulära kappseglingar i så kallad skridskosegling som ägde rum i Stockholm redan på 1880-talet. Svenska mästerskapen i skridskosegling genomfördes första gången 1907.

För den som vill komma i kontakt med aktiva isseglare så finns det klubbar i stora delar av landet. Besök förbundets hemsida för att hitta till en klubb.

Isseglingen är uppdelad i tio klasser som skiljs åt av olika sätt att segla på isen. Det finns varianter där du åker skridskor och håller seglet i handen, varianter där du åker skidor och fångar vinden med hjälp av en drake och förstås ett flertal olika sorters isjakter som är indelade i klasser efter sina olika egenskaper.

Isjakterna utgör alltså bara en av flera metoder för issegling och för den som vill uppleva höga hastigheter på isen så finns mängder av alternativ. Gemensamt för alla dessa är att de bjuder på en fantastisk naturupplevelse och upplevelse av sjöliv under vintern.

DN-klassen – För den som längtar till sommarens kappseglingar

Den vanligaste av isjakterna idag är DN-klassen. Den fick sitt namn då Detroit News utlyste en tävling för att ta fram en ny klass av isjakter som skulle vara lätt att bygga och transportera – resultatet blev den vanligast förekommande klassen av isjakter.

ANNONS

Idag finns över 5 000 isjakter inom klassen i den kalla delen av världen. Kriterierna för DN-klassen hålls uppdaterade utan att göra ändringar i den snart 90 år gamla ritningen, nämligen grundmåtten och att skrovet ska vara byggt i trä.

Läs mer om klassen på DN Swedens hemsida. DN Sweden är en del av Svenska Isseglarförbundet samlar och verkar för isseglare i DN-klassen i Sverige.

Det är svårt för mig att uttala mig om isjakter generellt. Men när det gäller DN-jakter och framförallt tävlingsintresset har jag mer insikt. Sverige var en ledande nation i världen på 1990- och 2000-talet med flera medaljer på internationella mästerskap. Många seglare som räknades som elit på sommaren tävlade också i isjakt, och över 100 svenska deltagare på mästerskap var inte ovanligt och många klubbar hade mycket aktiv verksamhet med både byggande och segling.”, säger Max Koszela, ordförande för DN Swedenm, angående intresset för issegling med DN-klassen i Sverige idag och fortsätter:

“Efter en nedåtgående trend i intresse under några år började vårt klassförbund växa från runt 2015 igen, och då räknar jag aktiva kappseglare. Jag upplever också att intresset för att segla eller bygga DN-jakter har ökat något senaste åren, kanske som en effekt av pandemin. Men det märks också att det har stor påverkan vilken sorts vinter vi får. Många kommer dock på alldeles för sent att de vill segla isjakt, om man ska kunna segla när isen kommer, vilket ibland är så tidigt som november, behöver man förbereda utrustningen redan i september/oktober.”

En isjakt i DN-klassen.

En isjakt från den supersnabba DN-klassen. (Foto: qbas81)

Att införskaffa en isjakt

Det vimlar inte av tillverkare av isjakter men för den som vill köpa en isjakt finns det en andrahandsmarknad på blocket och i forum för utövare.

Sett till tips från DN Sweden så är det en bra idé att undersöka marknaden för begagnade isjakter först. Enligt deras uppgift kostar begagnade isjakter som är i skick för kappsegling från 30 000 kronor och uppåt.

ANNONS

Vi rekommenderar att den ovane seglaren vänder sig till någon av landets klubbar eller organisationer för isseglare för att få en säker start i sitt möte med isseglingen. Vistelser på isar är förknippade med uppenbara risker och man bör närma sig den här typen av aktiviteter med försiktighet.

Läs mer: Svenska Isseglarförbundet 

Läs även: Världens första elektriska snöcykel är här

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS