Sin första kärlek glömmer man inte – ”The first cut is the deepest”, precis som Cat Stevens sjunger i sin 70-talshit så är det med båtar. Man glömmer inte den första och upplevelserna som under ens ungdom formade relationen med havet.

annons
annons

I vår artikelserie om Skärgårdens vackraste båtar får vi ta del av en fantastisk historia om CLAIRE, en tidig Forslunds-racer, kanske finaste som finns kvar av Gideon Forslunds tidiga båtar.

En sommar på 50-talet såg Kåre Bremer sin CLAIRE för sista gången. Men tur och envishet gjorde att han 60 år senare återigen fick sätta sig bakom ratten. Nu som ägare och skeppare på sin ungdomskärlek, den vackra Forslunds-racern.

Hela historien börjar med att hon köptes av tandläkare Georg Bremer någon gång på 20- eller 30-talet. På den tiden kan man jämföra att köpa en Forslunds-racer som att idag köpa en exklusiv Chris Craft Speedster eller en exklusiv sportcabriolet om man vill jämföra med bilar. Man kan ana att i takt med att familjen Bremer växte så blev det allt mer opraktiskt med en smal och rank racerbåt.

Men en båt ingick i familjen Bremers sommarliv och CLAIRE uppfyllde ju i alla fall just det kriteriet, så hon fick stanna i kanske alldeles för många år innan en fylligare och mer praktisk ersättare köptes hem.

Claire med hela familjen 1951
Claire i Stavsnäs sommarhamn 1951 med Dagmar Bremer ombord och sönerna Kåre och Tore Bremer på bryggan. Foto: Klipp familjefilm Georg Bremer.

Doften av barndomens somrar

CLAIRE blev den båt som Georgs son Kåre Bremer tog till sitt hjärta. Hon kom också att symbolisera barndomens somrar i skärgården och lade grunden till ett genuint båtintresse.

Hemmahamnen för CLAIRE var familjen Bremers sommarställe mellan Strömma och Stavsnäs i centrala skärgården. Efter många års flitigt användande blev hon i mitten 50-talet ersatt med en mer praktisk och ändamålsenlig båt för familjen.

Vart tog hon vägen?

Men Kåres hjärta var redan satt i brand och ända sedan gamla CLAIRE lämnade familjens brygga för sista gången, gnagde frågan om vart hon hade tagit vägen?

Kåre Bremer som till slut fann Claire och vann Publikens pris vid Fri Fart i Linköping 2017. Foto: Georg Oppermann Moe

Att den hade sålts inom släkten, hade Kåres far berättat. Det var Kåres farbror Henrik, som övertagit henne och fraktat henne ned till familjegården söder om Kisa i södra Östergötland.

Vintertid var CLAIRE upphissad i båthus och fick bra skydd från regn och sol sommartid. Hon sköttes bara med det nödvändigaste, men hon hölls vid liv och användes.

Som med alla träbåtar så tar bristande på underhåll till slut överhanden och med tiden läckte hon mer än trevligt. Vilket gjorde att hon blev hängande i båthuset tills en avlägsen släkting tog över henne och hon försvann från Kåres horisont.

Men så i mitten av 1990-talet besökte Kåre Sjöhistoriska museets monter på båtmässan och fick syn på ett svartvitt fotografi av Claire när hon var ny, med konstruktören Gideon Forslund till rors – där är ju pappas båt!

Intresset väcktes på nytt och med fotot i handen började han leta sig runt och kom slutligen till AB Sjöexpress – kände de möjligen igen båten på bilden?

Trend att söka upp gamla familjebåtar

En trend inom den klassiska båtvärlden är att just gamla ägarfamiljer börjat söka efter släktens tidigare båtar och bilar.

ANNONS
ANNONS
Anders Vaernéus
Anders Vaernéus på Sjöexpress hjälper många att hitta gamla båtar man haft relation med.

”Vi märker en ökning på förfrågningar om gamla familjebåtar”, säger Anders VærnéusAB Sjöexpress.

Förfrågningarna kommer ofta efter någon gemensam familjehögtid där släkt och historia har diskuterats tillsammans med familjealbum från förr. Och då får Sjöexpress förfrågan om just deras gamla båt skulle kunna vara möjlig att hitta.

För dig som inte känner till Sjöexpress så drivs bolaget av Anders Værnéus, som med över 30 år inom den klassiska båtvärlden är en nestor som hjälper till med allt från att hitta båtar, till att sälja och framför allt hjälpa ägare som själva inte hinner med underhålla sina klenoder.

”På det sättet fick vi kontakt”, säger Anders. Kåre, som vuxit upp med CLAIRE under sina barndomsår, undrade var hon hade tagit vägen efter dagen hon lämnade familjens brygga.

Låga odds, men med envishet kommer tur

CLAIRE hittades först ledsen och övergiven av veteranbåtsentusiasterna Leif Fredriksson och Marie-Louise Marthall i början 90-talet. Båten togs hem med målet att renovera henne.

Vad det var för båt, det visste de inte. Enda ledtråden var att det i fören satt några mässingsbokstäver sägandes namnet Claire. Bilder började spridas på fyndet som nu stod övertäckt i parets trädgård.

”När vi fick kontakt med Anders så identifierade han CLAIRE ganska snart via sitt nätverk – och självklart ville jag försöka köpa tillbaka henne”, säger Kåre.

Claire var inte till salu

”Nostalgin drabbade mig med full kraft, jag ville bara ta mig an henne och ge henne en ny chans”, säger Kåre. Men det tog tid. Båten var inte till salu. Ägarna hade planer på att renovera henne och var inte intresserade av ett ägarbyte.

Tiden gick och under 12 år ringde Kåre lite nu och då i hopp om att Leif och Marie-Louise skulle ändra sig. Så vid ett samtal 2009, lät det annorlunda. CLAIRE var nu möjlig att köpa loss.

2009 fick Kåre äntligen Kåre ta hand om Claire. Ett projekt med många utmaningar.

Kåre hade varken möjlighet eller kunskap att helrenovera en träbåt. Han rådfrågade åter Anders Vaernéus, och överenskommelsen blev att de båda köpte båten tillsammans, och lade upp den i Sjöexpress magasin.

”Hon såg bedrövlig ut i mina ögon men det positiva var att hon inte var ombyggd och viktiga detaljer fanns på plats. Jag kände verkligen att hon skulle få leva igen och åter få plöja Stockholms skärgårdsvatten”, säger Kåre.

Claire 2009
Det krävs riktig kärlek för att se igenom smutsen och se vad hon slutligen kan bli.

Renovering, men så lite som möjligt ska bytas

En sak är bara i original en gång i sitt liv. När renoveringar och förändringar sätts igång, är det ett beslut som aldrig går att backa från. En förändring som inte går att göra ogjord. Är en bit bytt, går det aldrig att göra den obytt.

Den kunskapen blev till en utgångspunkt under den kommande renoveringen. Så lite som möjligt skulle bytas på henne.

ANNONS
ANNONS
Henrik Widstrand
Fighting face hos en riktig duktig hantverkare. I Vallentuna blir Claire renoverad med omsorg av Henrik Widstrand för att samtidigt behålla sin patina.

Så lite som möjligt skulle renskrapas. Bitar skulle snarare sparas än bytas. Fernissan skulle hellre sparas än renskrapas. En utmaning som kan tyckas vara ett sätt att spara tid i renoveringen, men som på många sätt är svårare att genomföra än att bara byta allt som känns tveksamt.

En stor fördel att ett proffs hanterar renoveringen

”Det blev en kul utmaning att renovera så lite som möjligt”, säger Anders Værnéus, som fick ta ansvaret för renoveringen av Claire. Den vanliga vägen är ju att göra allt så fint det bara går, vilket de facto är en ganska så enkel väg att gå.

Att spara så mycket som möjligt blir ofta en knepigare uppgift eftersom det då inte är lika självklart att döma ut och döma in detaljer.

Eftersom Kåre redan hade en klassiker att njuta av sommartid, sattes inga krav på renoveringens tempo – saker fick ta den tid de behövde och kostnader kunde samtidigt tas i en bekvämare takt och saknade delar kunde ges tid att hittas.

Claire renoveras hos Henrik Widstrand i Vallentuna
Skarndäcket var tyvärr så slut att det behövde bytas. Men annars kunde originaldäcket ligga kvar

En renovering under sju år

Sju år tog det innan Claires mahognyskrov åter fick känna vatten. Mycket av träarbetet utfördes tillsammans med båtsnickarna Henrik Widstrand och William Kurtson-Bellman som bland annat bytte ett antal bottenbord, akterdäck, akterspegel samt bärande ekbitar i akterskeppet.

Trojkan som renoverade Claire
Trojkan som gjorde renoveringen framför Claire i Sandhamn. Henrik Widstrand, Anders Vaernéus och Kåre Bremer.

Men det mesta av skrov och däck kunde behållas i original. Inredningen, som var det minst kompletta på båten, plockades ut, renoverades och kompletterades till originalutseendet.

Som motor hade tidigt bestämts en Ford Zephyr sexa, en lagom kompromiss mellan gammalt utseende och hyfsad driftssäkerhet.

Dessutom en av de få lite starkare motorer som passade på CLAIREs mycket smala motorbädd. Motorn och allt övrigt tekniskt monterades snyggt och prydligt av AB Sjöexpress mekaniker Per-Åke Olsson, som också var den som slutligen startade igång henne vid premiären på Fri Fart i Linköping 2016.

 

”Målet hade länge varit att åka med henne på Fri Fart”, säger Kåre. Men det blev ju bättre än så. I och med att hon var klar bara dagarna innan, så blev premiärturen efter renoveringen som gjordes under folkfesten mitt i Linköping. Och det blev en premiärtur att minnas.

Speciellt att efter 60 år äntligen få köra henne igen

Att efter 60 år åter få sätta sig bakom ratten på sin pappas gamla båt, den båt som Kåre vuxit upp med och den båt som hade varit hans somrars nyckel till skärgården och båtlivet, var en upplevelse som slog det mesta. Att åter få klämma sig in under den stora mahognyratten.

Claire är ett riktigt bra exempel på Gideon Forslunds tidiga linjer.

Att åter få höra vattnet porla runt skrovsidorna och låta båten sätta fart genom vattnet var en upplevelse som märkbart berörde Kåre. Motorn spann gott under det långa fördäcket och hjälpte till att skjuta iväg Claire upp mot och över 20 knop.

”Eftersom det var första provturen vågade vi inte riktigt släppa lös all kraft i motorn”, säger Kåre.

Båten är dessutom lång och smal och inte helt trygg i farter över 20 knop. Det känns verkligen att den konstruerats för toppfarter på bara 15 och några till knop.

ANNONS
ANNONS

Efter premiären var det Stockholms skärgård som självklart hägrade för Kåre. Att åter få köra henne till Strömma eller Stavsnäs och de vatten som en gång lärde Kåre älska båtar, båtliv och som väckte den kärlek till Claire som nu 60 år senare gjort att hon är pånyttfödd i ett underbart skick.

Faktiskt precis som hon såg ut den där sommardagen på 50-talet då hon lämnade familjen Bremers brygga. För vad alla trodde var sista gången…

Claire i samma skick som förr
Claire i samma skick som när hon lämnade Kåre Bremers familj på 50-talet.
Claire utställd på båtmässan Allt för Sjön 2020
En mycket vacker Claire utställd Allt för Sjön 2020.
I utställningsskick per definition. Claire blir en av de mest uppskattade MYS-båtarna på Allt för Sjön 2020.

Fakta: ”Strykjärnsracern” Claire
Konstruktör: Gideon Forslund
Varv: Forslunds varv Stockholm 1925
Längd: 6,55 m
Bredd: 1,55 m
Material: Hondurasmahogny
Motor: Ford Zephyr Six, 100 hk, 1963
Fart: ca 20 knop
Renoveringen belönades med 2019 års Vandringspropeller från Motor Yacht Society.
CLAIRE är även Kmärkt av Sjöhistoriska museet.

Gideon Forslund, konstruktören av Claire – vem var han?

Gideon Forslund (1889-1954) var en fritänkande motorbåtskonstuktör som gärna testade ideer i verkligheten. Mellan åren 1920 och 1946 drev han Forslunds varv på Kungsholmen och mellan 1932 till 1954 även Forslunds varv utanför Norrtälje. Från ”Giddes penna” föddes många snabbgående båtar med ett ständigt experimenterande av bottenkonstruktionen i jakten på nya knop.

Gideon Forslund vid rodret
Claire byggdes cirka 1925 vid Forslunds varv på Kungsholmen vid Marieberg i Stockholm, möjligen på spekulation. Det finns nästan ingen dokumentation om henne. Men det finns ett fotografi av Claire, till synes helt ny, med Gideon Forslund till rors. Glasplåten finns i sonen Owe Forslunds arkiv hos Anders Vaernéus.

Gideon Forslund byggde många båtar av samma typ som CLAIRE på 1920-talet. De användes som passbåtar för snabbare persontransporter. Det finns plats för 4-5 personer, nästan inga stuvutrymmen. Främre halvan upptas helt av motor och bensintank. Skrovet har ett vasst förskepp, skarpa slag och vid akterspegeln helt platt botten. Typen kallas ”strykjärnsracer” och beskrivs av Gideon Forslund i hans böcker V-båtar och Om motorbåtar.

Mest känd är Gideon Forslund för Essbåten (1929) som föddes som en reaktion på de amerikanska båtmärkena (Chris Craft, Gar Wood m fl) som kommit till Sverige året innan. Essbåten kom att byggas i stort sett oförändrad under 30 år fram till 1959. Innan Essbåtens tillblivelse ritade han och byggde ett stort antal sk strykjärnsracers, långa och smala båtar med motorn placerad under fördäck. CLAIRE är en av de få överlevande båtarna av denna modell.

 

Mer bilder på ”strykjärnsracern” Claire: