Trendbrott: Höjda tullar på kinesiskt stål

Mångdubblats

Nu gäller det stål.

År 2000 var den kinesiska exporten av stålprodukter till Latinamerikan 80 500 ton, enligt branschorganisationen Alacero.

I dag rör det sig om närmare 10 miljoner ton stål per år, i pengar värderat till motsvarande drygt 92 miljarder svenska kronor.

Baksidan ur latinamerikansk synvinkel är att regionens egna stålproducenter i vissa fall gått i konkurs och att man ser en risk att totalt 1,4 miljoner jobb kan vara i fara.

”Viktigt test”

“Detta är ett viktigt test av Kinas intressen och avsikter”, säger Margaret Myers, chef för programmet Asien och Latinamerika vid Inter-American Dialogue, om tullarna.

Det är även ett “test av latinamerikansk beslutsamhet för att utmana vad som är en kritisk ekonomisk partner”, tillägger hon.

Ökade 62 procent

Brasilien kommer snart att införa ett tullkvotssystem för att stoppa underprissättning av importerad legering.

Även om det officiella tillkännagivandet inte nämnde Kina, ligger fjolårets ökning med 62 procent av kinesisk import till 2,9 miljoner ton bakom åtgärden, skriver Bloomberg.

“Det är ett tecken för världen att Brasilien har regler – det är inte ett ingenmansland”, säger Marco Polo de Mello Lopes, chef för branschorganisationen Aco Brasil, som under trekvarts år försökt få regeringen att slå till mot importen.

Väntar reaktion

Det man allmänt undrar över är nu hur Kina ska reagera på de nya tullarna.

Det finns gott om exempel på att landet ställt in köp och investeringar som reaktion på vad man ser som orättvisa och ensidiga åtgärder.

I Latinamerika minns man har Kina under en kort period förbjöd sojabönsprodukter från Argentina efter argentinska åtgärder mot illojal konkurrens.

Ett annat exempel är Kanada där Kina blockerade raspleveranser från två kanadensiska företag efter att en Huawei-chef arresterats i Vancouver 2018.

Läs mer:

Flera biljättar kopplade till kinesiskt tvångsarbete. Dagens PS

Från drömjobb till mardröm – nu revolterar unga kineser. Dagens PS