Tre bokstäver på boardingkortet kan säga mer än man tror. ARN är enkelt, JFK är historiskt och DXB är resultatet av att Dublin hann först. Flygresans IATA-koder är ett globalt språk som håller ordning på allt från resväskor till biljettbokningar.
Tre bokstäver styr hela flygresan – så fungerar flygplatskoderna
För svenska resenärer är ARN nästan lika självklart som Stockholm. GOT betyder Göteborg Landvetter och MMX Malmö Airport. Men varför ser världens flygplatskoder egentligen ut som de gör?
Svaret börjar redan på 1930-talet.
Tre bokstäver som håller flygresan igång
En IATA-kod är normalt en unik kombination av tre bokstäver som identifierar en flygplats eller annan transportpunkt.
Koderna delas ut av International Air Transport Association, IATA, och används bland annat för biljettbokningar, tidtabeller, bagagehantering och fraktdokument.
Det finns omkring 11 300 sådana platskoder i IATA:s register. De används dessutom inte bara för flygplatser utan även för exempelvis helikopterplattor, järnvägsstationer och bussterminaler.
Systemet började med två bokstäver på 1930-talet. När flyget växte räckte kombinationerna inte längre till och under 1940-talet gick man över till tre.
I dag delas ungefär 40–50 nya koder ut varje år, skriver Euronews.
Rekordmånga utrikesresor från Arlanda under juli
Efterfrågan på utlandsresor från Swedavias tio svenska flygplatser fortsatte att öka under juli, enligt färsk flygstatistik. Samtidigt minskade
ARN är enkelt – DXB lite krångligare
Grundprincipen är lätt att förstå. Flygplatsen får helst tre bokstäver som påminner om staden eller flygplatsens namn.
Amsterdam blev AMS, Frankfurt FRA och Dublin DUB.
Stockholm Arlanda fick ARN efter Arlanda, medan Paris Charles de Gaulle blev CDG efter generalen och presidenten som flygplatsen är döpt efter.
Men sedan börjar problemen.
När Dubai skulle få sin kod var DUB redan upptaget av Dublin. Resultatet blev DXB. Det ser kanske märkligt ut, men har med åren blivit ett varumärke i sig.
Samma sak gäller LAX i Los Angeles och JFK i New York. Där har bokstavskombinationen nästan blivit lika känd som själva flygplatsnamnet.
Därför börjar flygresan i Kanada på Y
Kanada är ett kapitel för sig.
Många stora kanadensiska flygplatser har koder som börjar på Y, exempelvis YVR i Vancouver och YOW i Ottawa.
Förklaringen ligger i ett äldre system där platser med väderstation fick ett Y framför den tidigare tvåbokstavskoden.
Resultatet är logiskt om man känner historien. För alla andra ser det mest ut som att Kanada bestämde sig för att göra livet lite svårare.
Bästa chefen någonsin räddade SAS – men ”vi” förlorade ett flygbolag
Anko van der Werff lämnar SAS efter att ha räddat bolaget från konkurs och lagt grunden för ett nytt danskt flygbolag med Kastrup som nav. Sverige
Koderna byts nästan aldrig
IATA betraktar flygplatskoder som i princip permanenta. Det finns goda skäl. En kod är inbyggd i tusentals datasystem, tidtabeller och bokningsmotorer världen över.
Men ibland sker förändringar.
Bangkok är ett klassiskt exempel. Den gamla internationella flygplatsen Don Mueang hade tidigare koden BKK. När den nya Suvarnabhumi Airport öppnade 2006 tog den över BKK, medan Don Mueang fick DMK.
New Yorks JFK är ett annat. Flygplatsen hette tidigare Idlewild och hade koden IDL. Efter mordet på president John F. Kennedy 1963 döptes flygplatsen om och fick den numera världsberömda koden JFK.
Nästa gång väskan försvinner någonstans mellan ARN och JFK kan man alltså åtminstone trösta sig med att de tre bokstäverna på bagagetaggen är resultatet av nästan hundra års flyghistoria.
Europas bäst uppkopplade flygplatser – Arlanda saknas helt
Alla älskar direktflyg. Ingen drömmer om att tillbringa fyra timmar under lysrören på en främmande flygplats för att hinna köpa en torr smörgås och missa
