Det ser kanske ut som en småsak – att samla ihop tallrikarna och sträcka fram glasen till servitören. Men enligt psykologerna avslöjar den lilla gesten både empati, uppfostran och en ovanlig social intelligens. Frågan är bara: gör du det för att hjälpa eller för att ha kontroll.
Psykologerna: Därför vill vissa alltid hjälpa servitören


Mest läst i kategorin
Svensken som städar efter sig
Vi svenskar har en märklig relation till att plocka undan efter oss. På McDonald’s känns det självklart att bära brickan till skräpstationen. På en kvarterskrog på Söder är det däremot nästan en förolämpning att börja röja bordet. På IKEA däremot får man höra en hel kör av brickvagnar som rullas fram i kantinen. Att hjälpa servitören med att duka av är alltså ett beteende som väcker känslor.
Senaste nytt
Empati i praktiken
Enligt psykologen Martin L. Hoffman vid New York University är det här inte bara ett praktiskt hjälpande. Det är ett uttryck för empati – en vilja att faktiskt förbättra en annan människas dag. Forskningen kallar det för prosocialt beteende, handlingar som är helt frivilliga och syftar till att göra livet lättare för andra. Att resa sig upp och börja bära tallrikar är alltså mer än bara god ton. Det är ett psykologiskt statement: jag bryr mig.
Läs även: Stjärnkrögaren Pontus speciella framgångsrecept

Uppfostran spelar roll
Alla föds inte med ett starkt behov av att stapla tallrikar. Forskaren Michael Tomasello menar att mycket handlar om uppfostran. Barn som växer upp med vuxna som alltid hjälper andra – oavsett om det gäller att bära matkassar eller resa upp någon som snubblat – tar med sig vanan in i vuxenlivet. Den som är uppvuxen med en pappa som alltid stannar bilen för att hjälpa någon med punktering är mer benägen att även sträcka fram servettkorgen till en stressad servitör.
Läs även: Viggos topplista: Sommarkrogar i Stockholm
Detaljorienterad eller kontrollfreak
Men alla psykologer är inte lika romantiska. Vissa menar att det också kan handla om en önskan att ha kontroll över situationen. Den som inte står ut med att bordet är belamrat med smutsiga tallrikar kanske egentligen bara är detaljorienterad till bristningsgränsen. Det är samma personer som alltid rättar till kaffekopparna i diskmaskinen på kontoret. Empati eller tvångsmässighet – du får själv avgöra vilken kategori du vill placera dig i.
En liten gest med stort symbolvärde
Att hjälpa till i restaurangmiljö kan kännas banalt, men forskningen visar att det ofta säger mer om oss än vi tror. Prosociala handlingar är nämligen sällsynta utanför den innersta kretsen av familj och nära vänner. Den som orkar engagera sig för en servitör – en främling – visar alltså på en ganska ovanlig kombination av empati, självdisciplin och social medvetenhet. Kort sagt: nästa gång du travar tallrikar på en kvarterskrog gör du inte bara personalen glad. Du skriver en liten psykologisk biografi om dig själv.

Perfect Weekend Guide: Andra prosociala handlingar som gör psykologen (och servitören) lyriska:
- Hjälpa en förälder med barnvagn upp för tunnelbanans trappa.
- Donera blod utan att Instagramma om det.
- Bära matkassar åt någon äldre granne.
- Ge några timmar av din tid till volontärarbete.
- Rulla undan din bricka på IKEA utan att svära över köerna.
Källa: Linternaute.com, Dixie Sun News, AS USA, CMU.fr, Global English Editing
Läs även: Nu öppnar det lyxigaste i Göteborg – så slutade prislappen

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.

Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.