Donald Trumps avskedande av chefen för USA:s arbetsmarknadsstatistik i augusti 2025 orsakade ekonomisk skada på uppemot 20 miljarder dollar, enligt en ny forskningsrapport.
Forskare: Trumps felsteg kostade 20 miljarder dollar
Vi har i Dagens PS har tidigare rapporterat om Stanford-studien som beräknade kostnaderna för Trumps avskedande av BLS-chefen Erika McEntarfer.
Tim Harford, som skriver spalten Undercover Economist i Financial Times, sätter nu rapporten i ett bredare sammanhang och ställer frågan vad officiell statistik egentligen är värd.
”Man vet inte vad man har förrän det är borta”
Harford hänvisar till det han kallar ”Joni Mitchell-principen”. Värdet av officiell statistik syns tydligast när den försvinner.
Den 1 augusti 2025 sparkade Trump Erika McEntarfer, chef för Bureau of Labor Statistics (BLS). Trump hävdade han att ”dagens jobbsiffror var RIGGADE för att få republikanerna, och MIG, att se dåliga ut”.
Enligt en forskningsrapport från National Bureau of Economic Research, författad av Stanfords Nicholas Bloom, tidigare BLS-chefen Erica Groshen och två forskare från tankesmedjan American Enterprise Institute, var det en dubbel attack mot myndighetens trovärdighet.
”Genom att angripa institutionens historik skadade Trump den i sina anhängares ögon, och genom att byta ut dess ledare på det sättet skadade han den i sina motståndares ögon”, skriver Harford.
Uppskattad skada: 20 miljarder dollar
Forskarna använde Economic Policy Uncertainty Index, ett dataset som mäter osäkerhet kring ekonomisk politik genom att analysera texter i stora amerikanska tidningar. Indexet steg kraftigt direkt efter avskedandet.
Den totala osäkerhetsvågen den veckan kan ha orsakat ekonomiska skador motsvarande 104 miljarder dollar och upp till 168 000 jobb.
Samma dag inträffade dock även andra händelser som bidrog till osäkerheten, bland annat en stor nedrevidering av jobbsiffrorna och avgången för Fed-guvernören Adriana Kugler.
Efter att ha isolerat medierapporteringen kring just avskedandet kom forskarna fram till en uppskattning på närmare 20 miljarder dollar. Harford understryker att även denna siffra är ”mycket osäker” eftersom den bygger på vad tidningar valde att rapportera om, inte på direkta mätningar av ekonomisk aktivitet.
Även med den osäkerheten motsvarar beloppet omkring 25 gånger hela BLS årsbudget.
Statistik för en promille av statsbudgeten
Hela USA:s statistikmyndigheter och statistikprogram kostade 7,1 miljarder dollar 2022.
Samma år omsatte den dataintensiva privata sektorn som bygger på statlig statistik närmare 800 miljarder dollar, enligt US National Academies. Det var nästan en fördubbling jämfört med 2012.
”Argumentet för statligt finansierad statistik är att det är värt att spendera en dollar av tusen i hopp om att de övriga 999 kan användas en aning bättre”, skriver Harford.
Det historiska undantaget var Hongkong under 1960-talet, där finanssekreteraren Sir John Cowperthwaite vägrade samla in ekonomisk data. Han menade att det bara skulle ge kolonialmakten anledning att blanda sig i ekonomin.
Harford invänder att okunnighet inte gör politisk inblandning bättre, bara klumpigare, och att det inte bara är staten som behöver siffrorna.
Kan även påverka svenska sparare
Att trovärdigheten för USA:s officiella statistik undermineras är inte bara ett amerikanskt problem. Som vi i Dagens PS rapporterat har miljontals svenskar premiepension i AP7 Såfa, med hög exponering mot amerikanska aktier.
När Federal Reserve tvingas fatta räntebeslut utan tillförlitlig jobbdata och amerikanernas förtroende för ekonomin når bottennivåer, får det effekter långt utanför USA:s gränser.
Harfords slutsats är att officiell statistik kostar nästan ingenting jämfört med vad den mäter.
Att underminera den för kortsiktig politisk vinning är dålig affär.
