2029. Då bedömer Nato att Ryssland har byggt upp sin militär tillräckligt för att utmana alliansen igen. Men risken för en invasion är liten.
Natos varning: Ryssland har byggt upp sin armé inom tre år
Rysslands krig i Ukraina har kostat enormt mycket resurser.
Men Natos medlemsländer bedömer nu att Ryssland kan ha kapacitet att utmana försvarsalliansen redan 2029.
Bedömningen delas enligt tyska företrädare av samtliga 32 medlemsstater och ligger bakom de omfattande satsningar på upprustning som nu genomförs runt om i Europa.
Många soldater kan grupperas
Det handlar inte främst om risken för en omedelbar storskalig invasion, utan om den takt med vilken Ryssland kan återuppbygga sin militära förmåga efter de stora förlusterna i Ukraina.
Västerländska underrättelsetjänster pekar på att Moskva fortsätter att expandera militära baser, bygga ut infrastruktur och öka vapenproduktionen trots de ekonomiska och militära kostnaderna från kriget.
Bedömningar gör gällande att Ryssland på sikt skulle kunna gruppera upp till 115 000 soldater längs gränserna mot Baltikum och Nordvästeuropa, skriver BusinessAM.
Oron handlar därför mindre om Rysslands nuvarande styrka och mer om landets potential om ekonomin ställs om fullt ut till krigsproduktion.
Läs mer: Splittring i Nato: ”Ryssland söker inte konflikt”. Dagens PS
Dramatisk förändring
Hotbilden har blivit en drivkraft bakom Europas omfattande försvarssatsningar. Särskilt Tyskland har genomgått en dramatisk kursändring efter årtionden av nedrustning efter kalla krigets slut.
Berlin har beslutat om försvarsinvesteringar på omkring 850 miljarder euro under det kommande decenniet och har samtidigt ändrat landets skuldregler för att möjliggöra en snabb modernisering av försvaret.
Målet är att bygga upp en betydligt starkare konventionell militär kapacitet.
Utvecklingen sker samtidigt som USA signalerar att landet vill minska sin militära närvaro i Europa.
Läs mer: Ryssland går 260 miljarder back på kriget: ”Har inte oändliga reserver”. Realtid
Svårt att attackera Nato direkt
Planer på att reducera antalet stridsflygplan, bombflyg och marina resurser har ökat pressen på europeiska länder att ta ett större ansvar för den egna säkerheten.
Europeiska regeringar fruktar att det kan uppstå ett kapacitetsgap om amerikanska styrkor dras tillbaka innan Europas försvarsmakter hunnit byggas upp fullt ut.
Militära bedömare framhåller samtidigt att ett direkt angrepp mot Nato skulle vara betydligt mer komplicerat än invasionen av Ukraina.
Övertag på flera plan
Alliansen har fortfarande ett tydligt teknologiskt, ekonomiskt och kärnvapenmässigt övertag.
Det scenario som diskuteras mest är därför inte ett försök att erövra västeuropeiska huvudstäder.
Istället är det mer troligt att det handlar begränsade militära provokationer eller påtryckningar mot de baltiska länderna i syfte att testa Natos sammanhållning och försvarsvilja.
Läs mer: Trumps stopp av Anthropic chockar hela branschen. Realtid
