Sverige är på väg att bli världens mest kontantlösa samhälle. Bara fem procent av alla betalningar sker i sedlar och mynt. Men övergången lämnar grupper bakom sig. Internationellt är utvecklingen unik: i flera andra rika länder är kontanter fortfarande vardagsmat.
Sverige är världens mest kontantlösa land: Men alla vill inte släppa kontanter
Pensionären Michael Kesedakis föredrar kontanter. ”Jag vill inte ha några kreditkort eller skulder. Med kontanter vet jag exakt hur mycket pengar jag har,och då sover jag bättre på natten, säger han till Mitti Stockholm.
Han är inte ensam om sin inställning. Men det blir allt svårare att leva det livet i Sverige.
Kontantekonomin minimal
Andelen kontantbetalningar i Sverige har rasat från omkring 40 procent 2010 till cirka fem procent i dag.
Det är få platser i världen där det har gått lika långt. I undersökningar brukar vi sättas ihop med Norge och Sydkorea som de ekonomier som använder minst kontanter.
Snabb digitalisering, högt pris
Men den snabba digitaliseringen har ett pris. En enkät från pensionärsorganisationen PRO visar att andelen äldre som känner sig delaktiga i det digitala samhället sjunkit från 69 till 65 procent mellan 2022 och 2026.
Bland pensionärer med lägst inkomster känner sig knappt hälften digitalt delaktiga, jämfört med en klar majoritet bland dem med högre inkomster.
Stora konsekvenser
Problemet handlar sällan om ovilja. När äldre mobiltelefoner inte längre klarar nya säkerhetskrav kan BankID sluta fungera helt. Vilket i sin tur stänger dörren till banken, Swish, vårdbokning och digital myndighetskontakt i ett enda slag.
Konsekvenserna är konkreta: äldre med små ekonomiska marginaler använder i lägre grad digital vårdbokning och digital brevlåda, vilket i praktiken riskerar att utestänga dem från viktiga samhällsfunktioner.
Fler grupper i utanförskap
Drabbade är inte bara äldre. Forskning från Lunds universitet visar att personer med lägst inkomster möter störst hinder i det kontantlösa samhället, ofta förknippat med en vardaglig känsla av skam.
Riksdagens egen utredning pekar särskilt ut äldre, funktionsnedsatta och utrikesfödda som de grupper som har svårast att hänga med – bland lågutbildade och funktionsnedsatta använder var femte person internet inte alls.
Motverka digitalt utanförskap
Politiken har börjat reagera. I årets budget avsatte regeringen 25 miljoner kronor årligen fram till 2028 till myndigheten PTS för att motverka digitalt utanförskap, bland annat genom fysiska mötesplatser där äldre och andra kan få hjälp.
”När vårt samhälle digitaliseras ska ingen lämnas efter”, säger civilminister Erik Slottner. Samtidigt har cirka 900 av landets 1 600 bankkontor redan slutat hantera kontanter helt.
Annorlunda i andra länder
Bilden ser helt annorlunda ut i flera andra rika länder. I Tyskland utgjorde kontanter fortfarande drygt 45 procent av alla köp så sent som 2025. Och i Japan uppskattas kontanter fortsatt stå för en betydande andel av vardagsbetalningarna.
I Storbritannien går trenden att butiker blir kontantlösa betydligt långsammare än i Sverige. Men utvecklingen går åt samma håll.
Skynda långsamt?
Det finns tydliga grupper i Sverige som inte vill leva i ett kontantlöst, digitalt samhälle. Den snabba omställningen här har skapat större problem för dessa grupper än i andra länder.
Det gör frågan om riskerna kring digitalt utanförskap mer akut här än i resten av världen.
