Kreditkortsskulder och andra dyra skulder har en tendens att växa snabbt när räntan är hög. Ändå kan det vara riskabelt att lägga varenda krona på att betala av den. En oväntad utgift kan nämligen tvinga dig att använda kortet igen.
Spara eller betala av skulden? Experten ger svaret
Den som både har kreditkortsskulder och en tunn buffert ställs inför ett knepigt val: ska pengarna gå till sparkontot eller bör allt gå till skulden?
Enligt Cassandra Rupp, senior förmögenhetsrådgivare och certifierad finansiell planerare på Vanguard – ett av världens största kapitalförvaltningsbolag – bör den som helt saknar sparpengar först bygga upp en mindre akutbuffert. Under tiden kan man fortsätta att betala minimibeloppet på kreditkortsskulden.
Läs även: Här är Europas mest skuldsatta hushåll – Sverige sticker ut. Dagens PS
Börja med en mindre buffert
Att lägga varenda krona på kreditkortsskulden kan förvisso verka klokt. Men problemet är att nästa oväntade utgift kan tvinga dig att använda kortet igen, vilken kan få skulden att växa ytterligare, resonerar Rupp.
Går bilen sönder eller en oväntad räkning dyker upp kan kreditkortet bli den enda utvägen.
”Det första jag alltid skulle säga är att se till att du har den där bufferten för nödsituationer”, säger Rupp till CNBC.
Hennes råd är alltså att först bygga upp en mindre akutbuffert. Den bör motsvara minst 2 000 dollar (18 500 kronor), eller en halv månads utgifter om det beloppet är högre.
Exempel: Har du utgifter på 30 000 kronor i månaden räcker cirka 18 500 kronor. Har du utgifter på 50 000 kronor bör bufferten i stället vara 25 000 kronor. Osv.
På längre sikt bör bufferten motsvara tre till sex månaders levnadskostnader.
Missa inte: Här bor Europas rikaste pensionärer – sitter på miljoner. Dagens PS
Nu är det dags att prioritera om
Nu, när den lilla akutbufferten är på plats, är det dags att prioritera om. Nu bör mer av pengarna gå till att betala av den dyra skulden.
Gör en plan för skulden, råder Rupp. Hur mycket som ska gå till sparande respektive amortering beror på skuldens storlek och ränta.
Rupp rekommenderar också automatiska överföringar. Då flyttas pengarna till sparandet och kreditkortsräkningen innan de hinner användas till annat.
Även bonusar och skatteåterbäring kan delas mellan buffert och skuldbetalning.
Rupps grundregel är alltså enkel: bygg först ett skydd mot nya oväntade utgifter. Därefter bör den dyra kreditkortsskulden angripas så snabbt som ekonomin tillåter.
Läs också: Bedrägeriexpert: Myndigheterna ser bara toppen av isberget. Realtid
