Den ryska taktiken i kriget mot Ukraina har förändrats. Med hjälp av drönare försöker man skapa en dödszon på slagfältet – och det försvårar för det ukrainska försvaret.
Rysslands nya knep: Skapa en "dödszon"
Johannes Stenlund
Uppdaterad: 19 nov. 2025Publicerad: 19 nov. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Kriget i Ukraina har under de senaste två åren genomgått en dramatisk förändring.
De massiva skyttegravarna som länge präglade striderna är inte längre kvar.
De har istället ersatts av en rörlig och oförutsägbar konfliktzon där drönare dominerar varje del av slagfältet – och leder till ett dödligt ingenmansland, skriver Politico.
Använder inte alltid trådlösa drönare
På båda sidor används nu en omfattande arsenal av obemannade system.
Övervakningsdrönare kartlägger terrängen och identifierar rörelser, medan andra modeller bär sprängladdningar eller agerar som ambulerande minor.
Vissa styrs via robusta fiberoptiska linor som gör dem i stort sett immuna mot elektronisk störning.
Samtidigt söker motdrönarsystem efter både fientliga farkoster och de operatörer som styr dem från positioner långt från fronten.
ANNONS
Senaste nytt
Svårt att hålla linjen
ANNONS
Utvecklingen har gjort fasta försvarslinjer allt svårare att upprätthålla.
Ukrainska förband har i större utsträckning gått över till spridda observationsposter för att minska risken att upptäckas och utsättas för samordnade angrepp.
Ryssland har svarat genom att minska storleken på sina anfallsgrupper och förlita sig på små infiltrationsenheter som kan ta sig genom den allt djupare gråzonen.
Påverkar logistiken
Dåligt väder – särskilt dimma och regn – utnyttjas för att flytta trupper och föra fram materiel när drönarnas effekt begränsas.
Den taktiska utvecklingen har också fått direkta konsekvenser för logistiken.
Transporter av ammunition, vatten och förnödenheter har blivit betydligt svårare, och förband tvingas till längre tjänstgöringsperioder utan avlösning.
Kan vara mycket farligt
En stor del av dödsfallen sker under just rotationer av de stridande, där soldater måste förflytta sig långa sträckor till fots för att undvika upptäckt från luften.
ANNONS
Medicin och evakuering är särskilt utsatta områden. Sjukvårdspersonal tvingas arbeta längre från fronten, vilket förlänger tiden innan skadade kan stabiliseras.
Många måste själva ta sig flera kilometer till en punkt där bepansrade evakueringsfordon vågar närma sig.
Ger läkarhjälp via video
I vissa fall sker första hjälpen via videolänk, där medicinsk personal leder soldater genom livräddande åtgärder med hjälp av drönarkameror.
För ryska förband innebär drönartätheten liknande risker, och det finns rapporter om att sårade lämnas kvar när evakuering bedöms som för farlig.
Det finns i dagsläget inget svar för hur Ukraina ska kunna skaffa sig ett djupare försvar under dessa förutsättningar.
“Detta är receptet till ryska långsamma framsteg – att “klämma till” fienden”, säger forskaren Mykola Bielieskov på Ukrainian National Institute for Strategic Studies.
Läs mer: Marknaden varnar: Japans skuldberg växer igen. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
Johannes Stenlund
Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS