Dagens PS

Östersjön ny maktarena – Natoländer rustar under ytan

Östersjön
Sveriges kommande A26 ubåt illustrerar hur krigföringen i Östersjön förändrats. (Foto: TT)

Ubåtar, sensorer och skydd av kritisk infrastruktur står i centrum när säkerhetsläget i Östersjön hårdnar.

Efter årtionden som relativt lågspänd gränszon håller Östersjön snabbt på att förvandlas till ett strategiskt kärnområde i Europas säkerhetspolitik.

Sabotage mot undervattenskablar, gasledningar och kommunikationsinfrastruktur har gjort havsbotten till en ny frontlinje mellan Nato och Ryssland.

Flera länder runt Östersjön svarar nu med omfattande militära investeringar, särskilt under ytan.

Utvecklingen sker i skuggan av kriget i Ukraina och ett försämrat säkerhetsläge i norra Europa.

Fokus ligger inte på öppna sjöslag utan på övervakning, avskräckning och skydd av samhällskritiska installationer som löper längs havsbotten. Det skriver Economist.

Ubåtar anpassade för grunt och grumligt vatten

Sveriges kommande A26 ubåt illustrerar hur krigföringen i Östersjön förändrats.

Till skillnad från Rysslands stora kärnkraftsdrivna ubåtar är A26 betydligt mindre och byggd för smala farleder och grumliga vatten.

Den är konstruerad för att kunna operera nära kusten, ligga stilla under lång tid och samla in underrättelser utan att upptäckas.

Tekniken ombord är anpassad för moderna hot.

Ubåten kan sätta ut sensorer, undervattensdrönare och dykare direkt på havsbotten.

Det gör den särskilt lämpad för att övervaka och skydda kablar, rörledningar och annan infrastruktur som blivit allt mer utsatt.

Läs mer: Putin: ”Inget annat land har lika moderna kärnvapen” – Dagens PS

Polen tar stort steg med miljardköp

Det ökade hotläget har fått även Polen att agera.

I slutet av november beslutade den polska regeringen att köpa tre A26 ubåtar till en beräknad kostnad på cirka 2,8 miljarder dollar.

Beslutet markerar ett tydligt strategiskt skifte där undervattensförmåga prioriteras högre än tidigare.

För Polen handlar satsningen både om nationell säkerhet och om att bidra till Natos samlade avskräckning i regionen.

Ubåtarna ses som ett kostnadseffektivt sätt att skapa kontroll i ett havsområde där rörlighet, dold närvaro och informationsinhämtning är avgörande.

Infrastruktur i fokus för militär strategi

Bakgrunden till kapprustningen är tydlig. Östersjön är tät av energi- och datalänkar som förbinder Norden, Baltikum och Centraleuropa.

Ett avbrott kan få omedelbara ekonomiska och samhälleliga konsekvenser. Därför har skyddet av havsbotten blivit en central del av försvarsplaneringen.

Ubåtar, övervakningssystem och internationellt samarbete vävs nu samman i en ny säkerhetsarkitektur.

Östersjön har gått från periferi till strategiskt nav, och utvecklingen under ytan lär bli avgörande för maktbalansen i norra Europa de kommande åren.

Missa inte:

Varningen: Fred i Ukraina kan stå Finland dyrt – Dagens PS

Nato varnar och Sverige håller med: Förbered för storkrig – Dagens PS

Mest lästa i kategorin

Soldater står på däck på tankfartyget Boracay, som uppges tillhöra Rysslands så kallade skuggflotta, den 2 oktober 2025 utanför Saint-Nazaire på Frankrikes Atlantkust. (Foto: Mathieu Pattier / T)
Konflikter

Nya ryska bolag godkända – försvårar kontrollen av skuggflottan

14 aug. 2026
Bild till vänster: Sveriges statsminister Ulf Kristersson, t.h, hälsar på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj under ett EU-toppmöte i Bryssel, 2025. (Foto: Yves Herman / Pool via AP / TT). Bild till vänster: Rysslands president Vladimir Putin, till höger, och Nordkoreas ledare Kim Jong Un kramar varandra efter på Diaoyutai State Guesthouse i Beijing, Kina, 2025. (Foto: Sergei Bobylev, Sputnik, Kremls poolfoto via AP / TT)
Konflikter

Sveriges 128 miljarder hjälper inte Ukraina mot Nordkoreas robotar

11 aug. 2026